Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drifves af elektricitet, som lämnas af i
båten anbragta accumulatorer, och en särskild
elektrisk regleringsmaskin håller den under
vattnet på jämn höjd. 1 taket under
styrratten finnas skylight, som insläppa dager,
då båten går i vattenbrynet, och medelst en
särskild optisk tub kan den styrande
orientera sig öfver båtens gång och läge.
På Place de la Nation i
Franska kam- Paris aftäcktes den 19
novem-rarnes sam- ber en storartad grupp
före-mantråde. ställande republikens triumf,
i närvaro af presidenten
Lou-bet, hvilket naturligtvis gaf anledningar till
demonstrationer från nationalistisk och
an-tirepublikansk sida. Dessa demonstrationer
voro emellertid af skäligen tam
beskaffenhet, och det lugn, som inträdde efter
deputeradekammarens första stormiga
sammanträde, har upprätthållits till årets slut af
den vapenhvila mellan partierna som
vanligen inträder öfver julen och fått
benämningen trh>e des conjiscurs, därmed an
gifvande att man i ro och lugn ville njuta
af julens välfägnad och ostörd af all
politik fira sin julvaka, sin rfoeillon och ge
och ta emot sina nyårsgåfvor.
Såsom julklapp kan den
Förslag om tyska riksdagen betrakta det
tyska flot- förslag till fördubbling af
tans ökande. Tysklands flottstyrka, hvilket,
förordadt af furst Hohenlohe
och två statssekreterare, framlagts för
riksdagens ledamöter. Förslaget har
visserligen mottagits med blandade känslor, men
dock icke på ett bestämdt afvisande sätt.
Från England ha emellertid redan nu
röster höjt sig, som med anledning af det
tyska flottförslaget uppmana den britiska
regringen att i motsvarande grad öka den
engelska flottan, och i Frankrike har förre
marinminister Lockroy tagit till ordet för
ett anslag af 500 millioner francs till
förbättringar och nybyggnader inom den
franska marinen. Den rustningsifver,
hvilken hittills ägnats åt landtarméema,
synes alltså komma att kasta sig på det
militära sjöväsendet och inom detta
framkalla samma täflan som inom
landtförsva-ret. Man torde emellertid kunna fråga sig,
hvarifrån manskap slutligen skall tagas för
att bemanna alla de nya krigsfartygen och
sköta deras kanoner, eller om icke folkens
skatteförmåga, som redan nu är så strängt
anlitad, slutligen skall svika och den
sällsamma, onaturligt inproduktiva utveckling,
den väpnade freden medfört för industrien,
föranleda en allmän krach.
Flaggfrågan
i Norge.
På den skandinaviska halfön
har under det förflutna årets
sista månad stiltje inträdt, se-
dan flaggstriden med Norge, som i så hög
grad upprört lidelserna, omsider afgjorts till
Norges förmån. Den svenska regeringen har
befunnit sig i en belägenhet, som tvingat
henne till eftergift. Hon har nämligen haft
emot sig den norska grundlagens bestämda
och uttryckliga bud, att »Norge skal have
sit eget Flag.» Med stöd af detta bud har det
norska vänsterpartiet framkallat denna
meningslösa strid, som icke ens haft sin
ursäkt i en ömtålig etikettsfråga, enär ingen
människa, som icke är förblindad af
partiyra, i unionsmärket i den norska flaggan
velat se ett tecken till Norges underordnande
under Sverige, utan endast ett uttryck för
de båda staternas förbund.
Ett lyckligt resultat af energi
Stockholms- och företagsamhet erbjöds
un-tidningens der det förflutna året af den
tioårsjubileumSäst, med hvilken redaktören
för Stockholmstidningen,
Anders Jeurling, kunde fira den tioåriga
tillvaron af det af honom grundade dagblad,
i hvilket han med sällspord framgång
förverkligat idén om ett till ytterlighet
billigt, för samhällets alla klasser
tillgängligt och läsbart organ, redigerad t, som
det är, af de utmärkta krafter han lyckats
förskaffa sig i hrr Adolf Hallgren och Algot
Sandberg. Ursprungligen bokhandlare,
förläde redaktör Jeurling sin verksamhet i
pressens tjänst och var någon tid utgifvare af
en frisinnad tidning i Karlstad, hvarefter
han inträdde i Aftonbladets redaktion, på
samma gång han under någon tid satte
igång en privat lokalpost i Stockholm,
hvars lifstråd emellertid snart afklipptes.
Det var, sedan han helt oförutsedt
aflägs-nats från Aftonbladet, som han grundade
Stockholmstidningen, med den framgång,
åt hvilken han nu kan glädja sig.
Mauritz
Rubenson.
Till i större kretsar bekanta
tidningsmän, som döden
skördat, hör redaktör Mauritz
Rubenson, medarbetare i
Göte-bords Handels- och
Sjöfartstidning, känd under namn af »den
flygande». Född den 27 augusti 1836 i
Göteborg, ägnade han också sin fädernestad
sitt verksamma lif, först som sockerbagare,
därefter som litteratör. Såsom
korrespondent genomreste han under en mängd år
alla delar af Sverige och en stor del af
Europas kontinent och besökte äfven
England och Amerika. I Göteborgs samhälle
åtnjöt hah stort anseende, valdes till
stadsfullmäktig, var ordförande i
Fiskeriforeningen m. m. Han afled den 5 december på
Upsala sjukhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
