Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90° lägre än denna, och kvicksilfver
fryser vid — 3g0. * *
För vetenskapsmannen betyder värme
den kraft, som sätter grundämnets
molekyler i rörelse. Mera värme,
hastigare rörelse; mindre värme,
långsammare rörelse; ingen värme, ingen
rörelse. Hvarje atom af grundämnet är
i rörelse så länge den innehåller någon
värme, och det enda sätt hvarpå
fullständig hvila kan åstadkommas hos
grundämnet, är att därur utdraga all
värmo och sålunda bringa dess kraft
till nollpunkten. Den absoluta
nollpunkten är den temperatur, vid hvilken
värmekraften hos grundämnet blifver
noll. Detta är —459° F., eller 4910
under vattnets fryspunkt. Man
antager att detta är rymdens temperatur
utanför jordens luftkrets.
Den absoluta nollpunkten är ej ett
foster af inbillningen. Det är ett
faktum, hvilket måste vara af stor
betydelse, att alla gaser utvidgas och
sammandragas i lika mån vid
uppvärmning eller afkylning. Detta förhållande
eger rum hos högst få flytande eller
fasta ämnen, — dessa framvisa de allra
största skiljaktigheter, — men om en
gas uppvärmes eller afkyles en grad
från fryspunkten, förändras dess volym
nästan precis till 7491 :del af dess
volym vid fryspunkten; det vill säga, att
491 kubiktum utvidgas till 492
kubiktum om den uppvärmes en grad öfver
fryspunkten, eller, om den afkyles i
samma förhållande, sammandrages till
490 kubiktum. Häraf följer att om
en kvantitet gas tages vid fryspunkten
och afkyles, sammandrages den grad
för grad i samma proportion som den
afkyles, till dess den afkylts 491°, vid
* Alla temperaturer äro uppgifna i
Fahrenheit. Som bekant motsvarar + 32° F. vår
Cel-ciusskalas o-punkt, och 212° F. vår
kokpunkt, JOO°. En Fahrenheit-grad är således
* 5 af en Celcius-grad. De citerade fakta härleda
*i> från åtskilliga auktoriteter, hufvudsakligast
från »Smithsonian Physical Tables,Gray, 1896»;
samt nyare artiklar 1 vetenskapliga tidskrifter.
hvilken punkt den ej mer kan
sammandragas. Den kan ej afkylas mer,
r 11 dess värme är borta, dess
temperatur är noll, absolut noll. Den kunde
äfven sammandragas till intet,
förutsatt att den kunde förblifva gas genom
hela denna skala af afkylning, men
långt innan någon bestämd gas
uppnått denna punkt, skulle den blifva
först en dunst och därefter ett flytande
ämne, och då skulle lagame för dess
sammandragning förändras.
Hvarje ämne kan finnas i fast,
flytande och gasform. Hvilkendera
formen det antager beror endast på dess
temperatur. Järn är i solen en
gasform. Många af de fasta och flytande
ämnena omkring oss voro flytande
ämnen och gaser då jorden var mycket
varmare än den nu är. Vattnet och
många andra ämnen voro en gång
ofvanför himlahvalfvet, så att hvarken
solen eller stjärnorna syntes, och hvarje
ämne kom ned i form af rägn, så
snart dess kondenseringstemperatur eller
kokpunkt var uppnådd. Om jorden
fortfar att afkylas, som den under
nuvarande förhållanden måste göra, skall
den tid komma då allting är fast och
dödt, såsom nu på månen, hvilken är
en död, kall planet, ett utbrändt kol
sväfvande i en absolut kall rymd.
Vetenskapsmannen söker framkalla
detta förhållande i sitt laboratorium —
att om möjligt uppnå den absoluta
nollpunkten. Hans metod är att göra
jordens gaser flytande och sedan
utsätta den erhållna vätskan för frysning.
Detta är ej någon ny uppfinning.
Namnet på den store Faraday är förenadt
med dess tidigaste utvecklingsskede och
Kongl. Institutet i London var då som
nu förnämsta skådeplatsen därför. Här,,
samt vid Vetenskapsakademien i Paris,
har nästan hvarje steg framåt först
blifvit allmänt kungjordt. Faraday
försatte klorgas i flytande form år 1823,
således för en mansålder tillbaka. Den
11 maj 1898, sjuttiofem år efter sedan
första stegat tagits, kom med blixt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
