Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att af blommor eller fåglar taga råd
och regler för sitt sätt att växa och
utveckla sigl Korsten är till för
sin egen skuld, liksom alla andra
mänskliga lifsyttringar. Så länge man
ej inser detta, har man ej de enklaste
förutsättningar att tala om konsten. Ser
man däremot i denna en yttring af
lif — med samma rätt som allt annat lif
att utveckla sig enligt sitt eget väsens
kraf och lagar, — då anlägger man ej
några nya, för konstens väsen
främmande, synpunkter vid dess bedömande.
Sådana främmande synpunkter äro bland
annat alla omedelbart moraliska och
utilistiska betraktelsesätt. Alla erkänna
att de måste veta något om t. ex. ett
praktiskt arbete för att bedöma det.
Man undviker att göra sig löjlig med
tvärsäkra omdömen om ting, i hvilka
man ingen insikt äger. Men den
finaste, mest sammansatta af alla
kulturens företeelser, det säregnaste,
mödosammaste af alla arbeten — det
konstnärliga skapandet — detta bedömer
man fritt och fräckt 1 Om litteratur,
musik och bildande konst talar en
hvar ofantligt säkert, utan att
återhållas af något medvetande om sin
okunnighet! Där afgör man både
frågor om skönhet och sedlighet med
en tillförsikt, som skulle vara rörande
— i fall den ej vore upprörande!
Med förtjusning har den ovetande
hopen — med de frireligiösa i
spetsen — hälsat t. ex. en Tolstoy’s
paradoxer om konsten och folket. Från
frireligiöst håll betraktas nämligen
konsten ej blott som farlig för sedligheten
utan som obehöflig t. o. m. för andakten.
Det statskyrkliga tämplet har ännu
bevarat någon skönhet, medan det
frireligiösa kapellet visar den mest tomma,
torra tarflighet så väl i arkitektur som
dekoration. Och i dessa, men äfven
i vidare, kretsar blef det stor glädje
när Tolstoy ur konstens gårdar ville
utdrifva allt, som icke stämde med
och —- åtminstone medelbart —
främjade kristendomen, liksom allt, hvil-
ket ej med ens var lättfattligt äfven
för den obildade!
Men nu är det så att det icke finns
annan osedlig och oreligiös konst än —
dålig konst! Har konstnären med
liderlig af sikt danat sitt verk — då är
detta lika litet äkta konst som om han
danat det i kristlig afsikt. Den äkta
konsten är full af oskuld, naiv glädje
och djup andakt inför naturen. Dess
nakenhet väcker oro endast i orena
själar, men stora konstnärssjälar äro ej
orena! Vare sig att en konstnär
väljer kristliga eller hedniska, andligt eller
sinnligt hänryckta ämnen, blir hans
konst ädel och from om den är äkta, men
oren och hädisk om den är oäkta. Det
finnes inom konsten tusentals fler
»osedliga» Kristusbilder än »osedliga»
nakenheter 1 Tolstoy yttrar en stor
sanning, när han säger att konsten
utgör ett föreningsband mellan
människorna. Men han har djupt orätt i krafvet
att detta band bör danas så, att konsten
endast förhärligar och främjar den kristna
lifsåskådningen och stannar vid
skildringen af de mest allmänmänskliga känslor*
liksom vid de enklaste uttrycksmedel
för dessa känslor. En lika orimlig
fordran som den, att ett träd
endast skulle växa under en viss månad
eller stanna i sin växt på hjärtbladens,
ståndpunkt I
Strängt taget är ej ens konstens
enklaste stadium »folkligt». Ty
»folksagor», »folkvisor», »folkmelodier» —
liksom »folkdräkter»,
»allmogeväfna-der» och »allmogestilar» i bohag och
byggnader — ha nämligen i regeln
kommit till de många från de få, de högre
bildade. Detta sakförhållande hindrar
icke att det »folkligå» ofta varit en
källa till föryngring för litteraturen,
konsten och konstslöjden — emedan
allmogen bättre bevarat den stil, hvilken
under ett förflutet skede blifvit en
produkt af folkets samfälda arbete.
Folksjälen återser därför sig själf i det folkliga,
ifall den varit på väg att förlora sig i det
främmande. Det förhvarje folk originella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
