Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den andra samlingen är ett svenskt
originalverk af Anna M. Roos, hvilket halft
legendariskt särdeles lämpar sig såsom
läsning för unga flickor. Det är sagor och
berättelser, hvilka trots den goda formen,
egentligen ej äro egnade att göra läsaren
glad. Det är inte frisk luft, man andas i
den kärleksmättade boken. Man blir
nästan hågad att liksom den skära prinsessan
Li-Hang-Tse slå sig ned på den sjufärgade
mattan, slå den fyrsträngade cittran och
instämma i den sorgmodigaste af alla
sångers refränger:
Ti tam, tili lili, ti tam — peh!
(Kr. 1.75. 2.75). S-A/.
EN HERRGÅRDSSÄGEN
af Selma Lagerlöf är berättelsen om
kärlekens makt, om Eros den allhärskande
guden, som det heter i Gösta Berling, om
hur han har makt att föra den älskades
själ tillbaka till lifvet och lyckan, äfven då
sorg och olycka sänkt den i den lefvande
död som kallas vansinne. Det är en
egendomlig, äktromantisk historia, hvars
uppränning skulle ha anstått E. T. A. Hoffman,
ouppnåelig i stämningens rent visionära
kraft och med det säkra grepp på
karaktärer, som alltid gifvit Selma Lagerlöfs
skildringar verklighetens jordmån
försago-skogama. Hennes ljusa lyckotro är så
öfver-tygande, hennes syn på människorna är så
lättande god; man minnes och upprepar
nästan tillitsfullt hennes ord: det förefaller
som om det vore lifvets största dygder att
vara modig och glad.
Berättelsen står i konstnärligt afseende
utomordentligt högt. Den är så medvetet
behärskad och jämn, som man kunde
vänta af den som visat sig mästare i det
stora eposets långt mer invecklade teknik,
och på samma gång så bräddande full af
sagostämning, af känslolyrik och
händelsemystik, som endast en sagodiktare af Guds
nåde kan dikta. Höjdpunkterna
sammanfalla med berättelsens knutar: kapitlen om
getternas död, skendöden, fru Sorg och
Hedes första uppvaknande samt skildringen
af hans återvinnande till själshälsa höra till
det mäst gripande författarinnan någonsin
skrifvit.
Så djärf och på samma gång så måttfull
i sin konst, så smittande förtröstansfull i
sin uppfattning, så säreget och
utomordentligt fantasirik är »En herrgårdssägen», ett
af våra vackraste verk från senare år. (Alb.
Bonnier. Kr. 2: —.) Lennart Hennings.
RICHARD WAGNER
i sin trilogi Nibelungens ring af Karl
Gjellerup. Autoriserad öfversättning af Fr. Vult
von Steijem. Den kände ypperlige danske
skalden och novellisten har i detta lilla ar
bete lämnat en förträfflig orienterande led
tråd till Wagners jätteverk, den fomger
manska tetralogien. Utan all krystad tysk
djupsinnighet och utan allt onödigt
systematiserande redogör han för det Wagner
ska konstverket, sådant det uppfattats af en
beslägtad diktarande. Den svenska
publiken skall bli förvånad att erfara, hur en
kel saken i grund och botten är, och att
man för dess rätta uppfattande ingalunda
behöfver ha genomgått ett mkrångladt Wag
ner-kollegium.
Hr Vult von Steijem har delvis varit af en
annan mening, i det att han icke nöjt sig
med att öfversätta Gjellerups arbete på ett,
så vidt vi i hastigheten kunnat finna,
synnerligen vårdadt sätt, utan äfven försett det
med några utan tvifvel mycket välmenta,
i ett och annat äfven behjärtansvärda
till-lägg i form af randanmärkningar. Vi tro,
att hr v. Steijem handlat riktigast mot en
författare af Gjellerups rang genom att låta
’ hans verk gälla, hvad det kan, utan alla
extra tillsatser. Lika litet som Chamber
lain, den intressante författare, som
mestadels tjänat hr v. Steijem till källa, efter allt %
att dömma, skulle varit belåten med att tå
sina arbeten i dansk öfversättning försedda
med randanteckningar af Gjellerup, lika
litet nöjd blir säkert den sistnämnde, när
han får läsa hr v. Steijems anmärkningar.
Emellertid skall, som sagdt, icke nekas att
de i och för sig innehålla ett och annat
beaktansvärdt. Särskildt instämmer
undertecknad gärna däri, att man först då får en
riktig uppfattning af Wagners sublima verk
om man får höra det i dess helhet och
-låtom oss tillägga — i Bayreuth.
Vi upprepa, att Gjellerups arbete är
synnerligen läsvärdt, kanske rent af den bästa
populära bok om Wagner och hans
förnämsta verk, som existerar. Filippo.
VINTERGATAN
för 1899, sjette årgången af den hvarjejul
af Sveriges författareförening utgifna
samlingen skrifter på vers och prosa, innehåller
aderton bidrag, delvis af mycket uppburna
pännor.
Volymen inledes af en formfulländad och
fargmättad, kortare dikt af Oscar Levertin.
»Södem», och innehåller (jessutom dikter
af Tor Hedberg, Hugo GyIlander, Hans
Vik och Axel Lundegård: »Det nya seklets
sång». De rent novellistiska bidragen äro få;
»Tornet Saint-Michel» af Jane Gemandt
Claine torde böra sättas i främsta rummet,
vidare förekomma sådana namn som
Alfhild Agrell, Fredrik Nycander, Gustaf
Kolthoff. Werner Söderhjelm återger
»Sagan om den flygande holländaren», Len-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
