Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter general Cronjes
kapi-w . . . tulation, Ladysmiths befrielse
xnger mor Qch Kimberleys undsättning
Boers. har kriget i södra Afrika
slutat sitt första skede. De
händelser, hvilka sedan dess timat,
såsom alla dessa småstrider, om hvilka
telegrafen haft att förmäla, liksom äfven
fältmarskalken lord Roberts intåg i
Oran-jefristatens hufvudstad Bloemfontein, äro
i själfva verket icke annat än
förberedelser till de nya stora slag, hvilka skola
afgöra Transvaals och därmed de båda
sydafrikanska republikernas slutliga öde.
Utgången synes knappast mera
tvif-velaktig, då man besinnar, att
engelsmännen snart skola ha en styrka på
240,000 man i Afrika och att boers,
hvilkas stridskrafter från början redan
synas ha öfverskattats, sannolikt icke
förfoga öfver mer än högst 30,000 till 40,000
man, hvartill osvikliga tecken komma, att
trötthet på det hopplösa kriget och
splittring börjat inställa sig. I alla händelser
är det emellertid ännu lång väg till
Pretoria, och skulle boers återfinna samma
sega energi och orubliga lugna mod,
hvar-med de vid Modder-river och \
Tugela tillbakaslogo
generalerna Methuen och
Buller, då sakna de ingalunda
fruktansvärda
försvarspositioner i de parallela
höjd-linjer, hvilka skilja Vaals
vänstra tillflöden, Vet, Valsch,
Rhenoster, och hvarförutan
ännu flera finnas längre åt
norr. Lord Roberts armé
skulle i så fall ännu få fullt
upp att göra, och det torde
behöfvas så väl
öfverbefäl-hafvarens som hans stabchefs
Iord Kitcheners hela strategi
att besegra dessa hinder.
Freds- och medlingsförslag.
Detta, lika litet som att
boers ännu hålla
Drakenbergs pass mellan Natal och
Transvaal har emellertid icke hindrat den
gamle presidenten Kriiger från att, i samråd
med sin kollega i Oranjefristaten Steijn, vända
sig till den engelska regeringen med
freds-anbud, dock med uttrføkligt villkor, att
de båda boerrepublikernas själfständighet
skulle erkännas. Den britiska regeringens
svar har emellertid betagit dem hvnrje
förhoppning i detta afseende och bebådar rätt
och slätt eröfring af de båda fristaterna
och deras införlifvande med de öfriga
engelska besittningarna i södra Afrika.
Lika liten framgång ha boers’ vädjan till
de öfriga makterna med begäran om de-,
ras medling haft. Tysklands mäktige
käj-sare har med lika stor opartiskhet som
han förut gratulerade presidenten Kriiger till
segern öfver d:r Jameson, nu lika hjärtligt
gratulerat den engelska regeringen till segern
öfver Cronje, och det hjälper icke det minsta
boers’ sak, att den fientliga stämning, som
i Tyskland råder mot engelsmännen, tagit
sig ett mindre fint uttryck i insulter mot
de engelska familjer, hvilka vistas i
Dresden och Heidelberg. De öfriga
europeiska makterna ha följt Tysklands exempel,
och blott för syns skull har Förenta sta-
AF ENGELSKA INGENIÖRER SLAGEN BRO ÖFVER MODDER-RIVER.
(Den gam’a, af borrs sprängda, i bakgrunden.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
