Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänsyn till sin hälsa och begick med flit
stora oförsiktigheter för att visa sitt mod och
sin härdighet. Därtill kom det slumrande
sjukdomsanlag, som han ärft från
fader-nehåll. Napoleon I:s fader hade redan
vid trettioåtta års ålder dukat under för
magkräfta, och den store käjsaren själf led
af samma åkomma. Men dessutom visade
obduktionen af hans lik, att han varit
tuberkulos. Den vänstra lungans öfre flik
var nämligen genomsatt af tuberkler, och
dessutom funnos i densamma några små
tuberkulösa kaverner. Från sin moders
sida hade »Örnungen* icke erhållit den
kraftfulla kroppskonstitution, som kunde
motverka ett dylikt farligt sjukdomsanlag.
Prinsens läkare, en italienare vid namn
Malfatti, som skötte honom från 1830,
ville, att han skulle förändra vistelseort,
hvilket likväl förbjöds af politiska skäl. 1
början af 1832 hade han varit opasslig.
men så snart han återfått något krafter,
började han åter sina ridturer under
fuktig och kall väderlek. Hemkommen från
en sådan ridtur, under hvilken han drifvit
sin häst till en rasande galopp, kastade
han sig i en vagn och åkte till Pratem.
men nu sveko honom krafterna; han an
greps af feber och en svår bröst
katarr. Med undantag af en stor
trötthet och lätt hosta befann sig
prinsen dock jämförelsevis väl, då
han flyttade ut till Schönbrunn.
Några illusioner om stadigvarande
förbättring kunde han likväl icke
• ens själf längre hysa, och den 23
juli utandades han också sin sista
suck i den moders armar, som efter
hans död aldrig mera skulle nämna
hans namn.
Så vidt man ser af tillgängliga
handlingar, synes hertigen af Reich
stadt icke ha behandlats med
någon öfverdrifven grad af sundt
förnuft. Sådant har ofta händt med
furstliga personer, och stundom
också med fattiga stackare; men
doktor Malfatti måste likväl i detta
afseende anses ha »slagit rekord»,
då han mot en lefveransväHning
hos prinsen ordinerade bad på
kreaturs-innanmäten för att stärka
hans krafter, och mot blås-sten
förordnade ett nästan osvikligt medel,
som bestod i att »koka en
kiselsten i svgt rödt vin och sedan låta
den sjuka* dricka afkoket». I
»Läkaren mot sin vilja» låter Moliére
den i en hast promoverade ved
huggaren knappt ordinera mera
fantastiska läkemedel, och nog kan
man säga, att den stackars herti
gen af Reichstadt råkat i goda
händer, äfven om hans hälsa
varit bättre än den i själfva
verket var.
Ja vt t in futo.
PROFKSSOR IVAR HALLSTRÖM fSE MUSIK!)
(Från hanv >*(>nnnmiinj( vid }’((cvl>i/).
En verklig
kungs-Théåtre sorg, kan man säga
VnflMfpa/s. drabbäde den sceniska
konsten med Théåtre
fran^ais7 brand den 8 mars. Detta
var nämligen icke blott en
nationell olycka för Frankrike eller
för staden Paris särskildt. Med
denna teater, som under ett
århundrade haft sin skådeplats i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
