- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
290

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den omständigheten, att de äldsta
kända bokstafsminnesmärkena
(Mesa-stenen, Siloa-inskriften,
Sendschirli-in-skriftema, vissa signetinskriptioner och
den cypriska inskriften af en tjänare
till Hiram i Sidon, de af Glaser o. a.
funna inskriptionerna i Arabien) kunna
sägas hafva blifvit funna i Syrien eller
Palestina. Visserligen utgöra de
arabiska inskrifterna härifrån ett
undantag, men deras alfabet visar sig dock
vara beroende af det, som användes i
Syrien, hvarjämte de funna inskrifterna
äro af betydligt yngre datum än de
öfriga. Ty under det att den
cypriska år 1877 funna inskriften anses
härstamma från allra högst omkring år
1000 f. Kristus, och de öfriga äro
tvåtill trehundra år yngre, äro de
arabiska inskrifternas af dem själfva
kontrollerbara tidsgränser 5 2 5 f. Kristus—
525 e. Kristus, ehuru detta naturligtvis
ej hindrar, att alfabetet kan hafva
an-vändts en längre tid, än de funna
inskrifterna utvisa.

Genom de i Tell-el-Amama i
Egypten år 1887 —1888 funna och nu
fullständigt af den bekante
assyrio-logen Hugo Winckler i Berlin
publicerade brefven veta vi, att man
omkring år 1500 f. Kristus allmänt
använde kilsluift såsom ett internationellt
skrifsystem öfver hela främre Asien
från Eufrat-Tigris till Nilen. Palestina
hade äfven antagit detta skrifsystem
och anpassat det till sitt språks
ljudsystem. Då det synes otänkbart, att
man samtidigt skulle hafva användt
kilskrift, när man betjänade sig af det
vida enklare feniciska alfabetet, har
man att antaga, att det feniciska
alfabetet uppstått i Syrien-Palestina mellan
1500 och 1000 f. Kristus. Mot denna
till för två eller tre år sedan
sannolikaste meningen om alfabetets uppkomst
talar dock den omständigheten, att de
funna inskrifternas bokstäfver förutsätta
en lång användning, innan de kunnat
antaga de knappa och distinkta
former, som de hafva på t. ex. Mesa-

stenen. I och för sig är det ju ej
otänkbart, att denna utveckling kunnat
försiggå i Syrien, men det är ju dock
lika så väl tänkbart, att alfabetet
införts i Palestina under tiden 1500—
1000 f. Kristus från något annat håll,
fastän man, efter hvad ofvan sagts, ej
längre bör tänka på en direkt
ombildning af hieroglyfer eller kilar.

År 1894 upptäckte en engelsk lärd,
Evans, en mängd inskrifter på Kreta.
Som man på Cypern och i Egypten
redan lärt känna ett slags syllabariskt
(d. ä. stafvelse-)alfabet, hvars tecken i
talrika fall erinrade om de på Kreta
funna skriftecknen, antog Evans, att
han i Kreta-inskriftema hade framför
sig ett liknande eller identiskt
syllabariskt alfabet. Men då han skulle
åter-gifva ljudmotsvarigheterna,
misslyckades han fullständigt, så snart han
ville i dem återfinna något kändt språk.
Han antog därför, att det syllabariska
skrifsystemet representerade ett
fullständigt okändt språk.

År 1897 har emellertid en tysk lärd,
H. Kluge i Cöthen (Anhalt) utgifvit
ett synnerligen intressant arbete öfver
dessa kretensiska inskrifter och andra
med dem besläktade, hvilka finnas
spridda i den egeiska archipelagen och
som kunna anses representera »den
mykeniska tidsålderns litteratur.»
Arbetet, hvars fullständiga titel är: »Die
Schrift der Mykenier. Eine
Unter-suchung liber System und Lautwert der
von Arthur J. Evans entdeckten
vor-phönizischen Schriftzeichen» (no sid.),
undersöker en mängd inskrifter, hvilka
hvarken Evans eller någon annan före
Kluge kunnat tolka, och kommer härvid
till mycket märkvärdiga och intressanta
resultat, hvilka, äfven om de ej i hvarje
detalj skulle bestå profvet, måste
betraktas såsom synnerligen beaktansvärda.

Kreta var enligt Evans’ och Kluges
åsikt hufvudsätet för den mykeniska*

* Så kallas efter de märkliga fynden i
My-kene i Grekland den -förhistoriska»
kulturepoken i Grekland och kringliggande länder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free