- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
292

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

afhandling — att det feniciska
alfabetet på något sätt sammanhänger med
kilskriften. Delitzsch kan nämligen
uppvisa, att af det feniciska alfabetets
22 tecken ej mindre än femton
(kanske sjutton, då motsvarigheterna för
»lamed» = L och »schin» = S på
* sätt och vis finnas, ss. 226 f.)
sammanfalla med begrepp och föremål,
som i kilskriften representeras af
»urtecken» af första eller andra graden
(s. k. »urbilder» och »urmotiv»), hvilka
omfatta 37 tecken. Endast tecknen
för »he», »zajin», »tet», »samek» och
»qof» fattas.

Professor Zimmern i Leipzig har i
Zeitschrift der deutschen
morgenlän-dischen Gesellschaft, 1896, IV, ss.
667-—670 tagit Delitzschs åsikter
under ompröfning, och ehuru han med
rätta afvisar tanken på att någon
ombildning af kilskriften till det feniciska
alfabetet ägt rum, så yttrar han dock
(s. 668) följande: »Jag är af samma
mening som Delitzsch, att i detta fall
äfven ett yttre historiskt sammanhang
förefinnes med hänsyn till valet af
föremål mellan det feniciska alfabetet
och den i de babyloniska urtecknen
föreliggande ordningen.»

Man vet nämligen, att följande
urtecken nämndes i denna ordning:

mu (mem), nunu (nun), enu (ajin),
pu (pe) resu (resch), alpu (alef) bitu
(beth) daltu (daleth).

Att denna urtecknens följd har
slående öfverensstämmelse med alfabetets,
trots all olikhet, kan ej bestridas. Att
dessa skulle bero på en ren
tillfällighet, torde väl få anses ganska
osannolikt. Är detta riktigt, så måste man
anse alfabetets ordningsföljd sekundär
och som ett lån från kilskriftssystemet.
Zimmern och Delitzsch uttala den högst
sannolika förmodan, att
Tell-el-Amama-perioden i nyss antydda afseende
spelat en ej ringa roll.

Jag anser det alltså ganska
sannolikt, att fenicier-kanaaneer-hebreer gåfvo
de mykeniska skriftecknen namn efter

kilskriftens urtecken, hvilka dels voro
genom en användning i århundraden
bekanta, dels motsvarade fonetiska
kraf. På denna punkt och i denna
hypotes kunna Kluges, Delitzschs och
Zimmerns åsikter mötas. ♦

Återstå nu de frågorna: Huru och

när blefvo fenicier-kanaaneer-hebreer
bekanta med den mykeniska skriften?
Känner man någon förbindelse mellan
dem och Kreta, den mykeniska
skriftens moderland?

Hvad jag till svar å dessa frågor
här tänker framställa, kan visserligen
enligt sakens natur icke blifva något
annat än en förmodan, men som jag
tror en ganska sannolik sådan.

Vi känna i Palestina ett kulturfolk,
som varit så mäktigt och betydelsefullt,
att det förevigat sig bland annat
genom att gifva Palestina dess namn.
Jag syftar härmed på filisteerna, hvilka
som bekant bebodde kuststräckan vid
Medelhafvet i s. v. Palestina och
styrdes af furstar, hvilka residerade i
städerna Ekron, Gat, Asdod, Askalon och
Gaza. Enligt Amos 9:7; Jer. 47:4;
Deut. 2: 23, kommo filisteerna från
Kaftor eller Kreta. Invandringen
synes hafva ägt rum öfver de egeiska
öarne till sydvestliga Mindre Asien och
därifrån till Libanon, hvarest Ramses
III omkring år 1200 f. Kr. förde krig
mot s. k. Pursati, ett namn, som
motsvarar det hebreiska ordet filisté.
Tidpunkten för invandringen i Palestina
kan enligt nyare forskningar fixeras
till omkring 1100 f. Kr. (Muller,
Asien und Europa, ss. 387 ff.)

Vid tiden för det israelitiska konun- * i

* Den af Flin ders Petri framställda
hypotesen om ett af feniciema i handelns
intresse gjordt urval (för att skaffa sig
silTer-tecken) från ett 60-tal *tecken», som i
»förhistorisk» tid — i Egypten ända till 5,000
år f. Kr. — brukats i Medelhafsländema,
är således enligt min tanke oriktig, och
framställes för öfrigt af sin upphofsman

i »The journal of the anthropological
insti-tute of Great Britain and Ireland. Aug.
o. Nov. 1899, ss. 204—206, som en blott
och bar förmodan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free