Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visa det stora i det obetydliga. Det finns
icke något obetydligt; vassröret är lika
märkligt som eken, samma krafter ha
danat kiselstenen och fjället.. Denna Tess
är lika ursprunglig och ädel som Antigone,
lika storslagen Clytaemnestra.
Om sanningen kommer förargelse åstad,
så är det bättre att förargelsen kommer än
att sanningen fördöljes.» Dessa rader
utgöra företalet. Förf. rör vid en ömtålig
punkt, en af dem, hvilka samhällsmoralens
stödjepelare icke vilja befatta sig med, men
som hvarje tänkare, hvarje människovän
grubblat öfver. Hjältinnans olyckor äro
skildrade med all den delikatess och
grann-lagenhet, som ämnet kräfver. De båda
manliga karaktärernas vidt skilda naturell
är klart och följdriktigt framställd, den råe,
egenmäktige Alexander och den veke,
ideelle Angel med sin teoretiska tolerans
äro tagna ur det värkliga lifvet.
Naturskildringarna såväl som interiörerna från
det Durbyfieldska hemmet och lifvet på
den stora landtgården värka med rent
impressionistiska medel. Stilen är tänkarens
breda, docerande stil — den typiskt
-»klassiska» i engelska litteraturen —
allvars-tyngd och formsäker. Den värkar ibland
tröttande. Öfversättningen är omsorgsfullt
gjord. (Albert Bonniers förlag. 3: 50.)
Den uråldriga visdomen. > Med en
uttrycksfull och fattlig stil för sina
tankar enar Annie Besant en suggestiv
förmåga att öfverföra sina tankar till
läsaren. Det är ingenting af svärmarens
exal-tation hos henne, det är filosofens
upphöjda lugn, forskarens bevisningsmakt. Vi
följa henne med en viss spänning på
evolutionens uppåtgående kurva, där vi föras
från det fysiska planet genom astralvärlden
kama loka — begärens hemvist — det
nun-tala planet, Devakans sju himlar upp till
de saligas Nirvana.
Vår tid är mer än någon annan
san-ningssökandets. Vår filosofi är eklektisk.
Modäm teosofi är — exoteriskt framställd
— ett försök att tyda världsgåtorna, ett
försök som intresserar syndare såväl som
helgon. Läran har vunnit många
anhängare äfven i Sverige. Dess mystik
fängslar de svärmiska, dess försoningslära
tilltalar förståndsmänniskorna. Den
innehåller glimtar af en splittrad sanning, nedärfd
från ariska förfäder. Men är den väl
framtidens religion? Hvilken enda af
världsgåtorna har den fullt nöjaktigt löst? Den
vill vara en syntes af alla visdomsläror,
men redan dess förnämsta dogm står i
strid med naturlagarna. Celibatet
påbju-des som första vilkoret för uppnåendet af
en högre utveckling. Nästan på hvarje
sida i denna bok står en uppmaning att
utrota begären, det står icke de lägre
begären ; således äro alla våra begär af ondo.
Hur kontinuiten då skall kunna
uppehållas förklarar icke förf. Näst askesen,
förnekandet af själfvet, är förnöjsamheten den
förnämsta kathartiska dygd. Men alla
uppfinningar och förbättrade lifsvilkor. allt
framåtsträfvande skulle varit omöjligt, om
icke människor funnits, hvilka känt sig
otillfredsställda med det bestående. Läran
om reinkarnationen är lättfattligt framställd,
och författarinnans försök till
världsförklaring är prägladt af hennes occulta tro och
ärliga sträfvan efter sanning. Allt
sanningssökande kännetecknar en högre
intelligens. (Teosofiska bokförlaget. 3: 50.)
Espérancc
PARADISET.
Gustaf Janson är en ung författare, som
med sin nya bok Paradiset tagit ett
jättesteg framåt.
Den skildrar två människors lif på en ö
i Stilla hafvet. Tvänne skeppsbrutna —
en man, en kvinna. Men då mannen är
en fattig, obildad, för att icke säga rå svensk
sjöman, är kvinnan däremot en rik, bildad,
raffinerad, aristokratisk engelska. Dessa
två så skilda typer blifva efter oerhörda
strapatser slutligen uppkastade på en
förtjusande ö — paradiset. Och dömda att
för alltid förblifva på denna ö, fjärran från
en fördärflig civilisation, omdanas deras
begrepp under många vedermödor och
hårda strider, till dess slutligen deras
tankar enligt alla Rousseauska regler endast
röra sig kring ett lyckligt, okonstladt
na-turlif.
Möjligheten af och sanningsenligheten i
ett dylikt naturtillstånd — lämna vi
därhän. Men boken är skrifven med så
mycken entusiasm och med ett flytande, på
många ställen glödande, exotiskt språk, att
läsaren ryckes med och ger resonerandet
på båten. Vissa scener, t. ex.
skeppsbrottet, den vulkaniska eruptionen och
jord-bäfningen, äro små mästerstycken af
fantasi och realistisk berättarkonst. Likaså
äro naturmålningarna varmt och saftigt
utförda, med säker uppfattning och godt
färgöga. Handlingen öppnas ombord å en
atlanterångare, där författaren visar en
öf-verraskande kännedom om det dagliga
lifvet — ehuru han aldrig företagit en färd
öfver oceanen. Detta liksom detaljerna i
vulkanscenen, sjunkandet af ångaren och
flera andra beskrifningar visa en rik och
dock ganska väl afvägd fantasi, parad med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>