Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes purpurmantel, å den andra
Madonnan jämte två henne tillbedjande
nunnor. På takets ena sida visar oss
slutligen målaren Madonnans kröning, på
den andra Ursulas förhärligande,
hvar-dera bilden omgifven af två
musicerande änglar.
Mäst fängslar oss berättelsen om
helgonets pilgrimståg. Med en naiv
omständlighet, med en rörande tillförsikt
och vördnad, värkligen genomträngd af
fromhet, berättar konstnären om
Ursulas ankomst till Köln och till
Basel, två förtjusande genrebilder, där
vi se en skymt af medeltidslifvet i en
större stad, och där utsikten öfver
Köln är tagen efter värkligheten, så om
pilgrimsskarans mottagande af påfven
Cyriacus på trappan till Lateranens
bap-tisterium, om återkomsten till Basel,
dit påfven hade följt dem till vägs,
och slutligen i tvänne bilder om
katastrofen utanför Kölns murar. Vid
Basel är pilgrimernas skepp två gånger
afbildadt, dels anlände till staden, dels
liggande vid hamnen, där Cyriacus och
Ursula stiga i land — ett i
medeltidskon-sten vanligt drag för att göra skildringen
lifligare och åskådligare, ett försök, kan
man säga, att närma måleriet den
talande konsten. I den sista taflan har
Ursula förts framför Attilas tält och
mottager här det dödande pilskottet.
Bredvid står hunnemas Tiöfding.
Medlidsamt gör han med högra handen en
rörelse, som liksom minspelet tyckes
vilja säga: »Låt det gå fort och säkert 1
Må hon sjunka död utan kval och
kamp!» t hans blanka, skimrande
rustning speglar sig den upprörande
scenen, hvars intryck likväl målaren så
mycket som möjligt sökt förmildra.
I grupperingens och anordningens
frihet stå dessa Ursula-bilder högst i
hela den gammal-nederländska konsten.
Af de öfriga bildvärken vet man
knappast om man skall ge priset åt
Konungarnes tillbedjan eller
Nieuvenhovens diptykon med Madonnan på den
ena och stiftarens porträtt på den an-
dra flygeln. Det förstnämnda kallas
äfven efter stiftaren »Jan Floreins
altare». Flyglarnes innersidor visa Kristi
födelse och Frambärandet i templet,
yttersidorna Johannes Döparen och
den hel. Veronica. Allt är måladt med
en förundransvärd subtilitet, med en
djup religiös stämning, men har
äfven en stämning af vår och ungdom
och glädje öfver naturens skönhet. Man
kommer att tänka på en medeltidsstad
en härlig vårmorgon, badande i solens
ljus. Det är söndag, och klockorna
ringa. De trånga gatorna lifvas af
människor i måleriska dräkter. En del
vandra till mässan i templen, andra
utom stadens portar att hälsa vårens
ankomst. Vi minnas påskdagsmorgonen
i Göthes Faust. Denna förening af
religiös stämning och af en vaknande
naturglädje finner man dock ej blott
hos Memling, utan hos alla de
gammalnederländska konstnärerna, men hos
honom liksom hos Löwen-målaren Dirk
Bouts träder den tydligast i dagen. I
Bouts bilder betonas kraftigare än hos
någon annan den landskapliga
bakgrunden.
Nieuvenhovens diptykon ger oss ett
ypperligt prof på mästarens
Madon-na-typ och på hans porträttkonst.
Madonnan kan ej kallas skön efter
antikens och den italienska renässansens
fordringar, hvilka ju nedärfts ända till
våra dagar. Hennes ansikte är
lång-lagdt, pannan mycket hög, näsan
tämligen lång, ögonbrynen bågiga, hakan
tillspetsad. Men uttrycket har något
så rent, jungfruligt skärt, drömskt och
omedvetet graciöst, att åtminstone en
german ej tvekar att kalla det vackert.
Den hel. jungfrun drömmer sig bort
till fjärran ängder och sysselsätter sig
blott mekaniskt med barnet på sitt knä.
Och stiftarens porträtt! Huru
förträffligt karaktäriseradt — åtminstone
för att vara ett nordiskt
1400-tals-por-trätt — är det icke. Manlighet och
frimodighet, som annars ej äro
betecknande för konstnärens manliga figurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>