Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resesällskapet och är man något
hemmastadd i läkekonstens mysterier kan man
utan vidare fara att misstaga sig till och
med i tankame göra ett öfverslag huru
den blifvande fördelningen för de olika
kurorterna skall komma att gestalta sig.
Den bleka, färglösa, öfveransträngda
världsdamen, som i kupéen, likt ett
lefvande kolly i dyrbart emballage, är
på väg att drunkna i ett kaos af kuddar,
dynor och täcken, reser naturligtvis till
Franzenbad, de enerverade och
blodfattiga kontinentaldamernas kurort par
préférence.
Den röda öfvermättade ansiktsfärgen
och det skinande hullet, som i
allmänhet betingat innehafvaren stora utgifter,
pekar i de flesta fallen lika säkert åt
Marienbad, den långt drifna
vällefna-dens bot och bättringsort. Säfligt och
makligt, som en belastad dromedar,
vaggar Marienbadgästen fram emellan
reskamraterna. Det dyrköpta
magasinerade kropp-öfverskottet lägger en
kraftig hämsko å rörligheten såväl inom
ande som materia. Middagssignalen är
det enda som kan försätta honom i
vibrationer.
En ansiktsfärg skiftande i snart sagdt
alla rägnbågens nyanser hör slutligen
i främsta rummet till Carlsbad. Hit
skynda de gula, grönaktiga, blåröda
och askgråa eller med ett ord alla de
som fått sin kolorering af de olika
lefversjukdomarne.
De blåa och röda näsorna — det
välkända bomärket for Bacchidyrkarne
— peka öfverhufvud taget också åt
Carlsbad.
Hvilar det något af gemytlig
godmodighet öfver Marienbadergästen, så
har däremot Carlsbadergästen i
allmänhet något sträft osympatiskt i sitt
uppträdande, som gör att man
instinktmässigt Undviker att komma i kontakt
med honom. Om en af reskamraterna
råkar att snudda vid honom får han i
regeln en argsint blick. Retlighet och
fallenhet för omotiverade kraftyttringar
är något utmärkande för denne till dess
sprudeln hunnit lägga kapson på de
explosiva utbrotten eller fört dem in i
nya banor.
Under det tåget i hetta och kvalm
rusar mot sitt mål, pusta och blåsa de
svettdrypande Marienbadergästema.
Tysta och slutna sitter åter
Franzenbads-kontingenten, ansträngande sig med att
få kupéen så dragfri och hermetiskt
sluten som möjligt, men
Carlsbader-publiken den uppträder fortfarande som
en rörlig orolig brummkör i kupéer och
korridorer.
Man tycker sig förnimma att
atmosfären är mättad med magsyra, podager,
gallsten och andra skröplighetens
dunster.
På alla tungomål diskuteras krämpor
och ledsamheter. I trång kretsgång får
man höra hvad professorer, docenter,
assistenter och vanliga medicinmän haft
att säga om den eller den åkomman.
Professor Fleishhauer har lofvat en
svettdrypande öfverfet berlinare
fullständig bot efter tömmandet af några
hundra liter Marienbadervatten, och
doktor Wasserfuhr, som är afsändaren af
en vagnslast ohyggligt skrymmande
gam-brinidyrkare, synes ha stor tillit till
sprudelbrunnens reduktionsförmåga. En
läng gemytlig och språksam amerikan
med yfvigt skepparskägg redogör för
sin sockersjuka, som förmått honom
att trotsa en oceanresas obehag. »I
hope the doctor will give me my
after-noon whisky», tillägger han med synbar
oro öfver att denna hans förhoppning
skall bli besviken.
Man känner sig beklämd och
modstulen i detta virrvarr af
sjukdoms-historier på alla tungomål och bjir
nästan åter lätt om hjärtat, när man
händelsevis får höra, ett par profryttare
med hes stämma orda om priset på
champagnecognac och havannacigarrer.
Men allt har ett slut och tåget rullar
in på stationen och vi äro framme vid
det världsberyklade Carlsbad, som
årligen besökes af en 20 å 30 tusen
kurgäster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
