Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blikanska och en hängifven patriot.
Hennes * Le siege de Paris ♦ är en
hög-#stämd lofsång åt friheten, en inspirerad
hymn till fäderneslandets ära. Det
stora nederlaget är skildradt med en
rörande känsla och en gripande sorg,
som väcker medkänsla och tänder vår
hänförelse. Hennes åsikter och
sträf-vanden ställa henne vid sidan af den
stora revolutionens kvinnor, men till
hela sitt uppträdande är hon en af
Vanden régimes salongsdamer.
Samtalets lätta esprit är de gamla
salongernas kåseri. Fast hon är estetiskt
producerande, märkes det aldrig hos henne
den ringaste anstrykning af lärd.
Liksom memoirförfattandet äro
reseskildringarna numera ett försummadt
område. Man har icke tid att samla
minnen, och med våra
kommunikationsmedel får man ej tillfälle till några
detaljerade naturstudier. Men Juliette
Adams resebeskrifningar äro
underhållande och lärorika, hon har ett
utveck-ladt skönhetssinne, en kulturell smak
och en skarp iakttagelseförmåga. »Ridts
du golf Juan* är en fängslande bok,
hvars naturskildringar likna små
förtjusande poem fulla af klangfägring
och stämningsmystik. I sina noveller,
bland hvilka *Saine et sauve» och
*Laide* äro mäst kända, utvecklar hon
hela sitt temperaments lyriska
stämningsmakt. Stilens lätta grace, tonens
smidighet äro hennes findanade andes
na-naturliga uttrycksform. Med en rik
fantasi förenar hon en friskhet och ett
djup i känslan som är ovanlig hos
kvin-liga diktare.
De namnkunniga parisiska
salongerna ha oaktadt sin litterära och
arti-tika prägel alltid varit en politisk och
social makt. Kring Frondens
behagfulla drottning, madame de
Longue-ville, samlade sig emötens anförare, i
markisinnan de Rambouillets »blåa»
salong, där man första gången
beundrade Corneille och de Scudéry, har
man uppgjort planer till att betvinga
det motspänstiga parlamentet och under
regentskapet kritiserades det kollegiala
systemet hos författarinnan, grefvinnan
d’Auneuil. Under Helvetius,
Montes-quieu och Diderots tidehvarf spunnos
politikens fina trådår i de förnäma
salongerna hos den ryktbara madame
Tencin, härtiginnan d’Aiguillon och
den intagande madame GeofTrin. Då
debatterna blefvo för heta mellan de
olika partierna brukade den sistnämnda
kalla de stridande åter till ordning med
sitt älskvärda »Voila qui est bien*.
Hos madame Tallien samlades
konventets mäktiga partiledare,
Thermido-risterna, och där blefvo alla viktiga
frågor väckta och afhandlade rörande
reaktionen mot Jakobinema. Parisarne säga
att * La république manque de femmes».
Det är sannt. Men det har dock
funnits tvänne salonger, hvilka uppehållit
traditionerna. Furstinnan Trubetzkois
salong under den tredje republikens
första skede var ett litterärt hof, en
politisk makt. Rik och förnäm, en
hängifven republikanska och en
konstnär uti att föra spirituella
konversationer samlade furstinnan omkring sig
alla epokens betydande män. Franska
radikaler och tyska sändebud
diskuterade öppet dagens frågor, utländska
furstar lärde känna framtidens och det
förflutnas män. Några amerikanska
publicister, hvilka fått tillträde till
furstinnans salong, begingo den
taktlösheten att i sina tidningar återge de
uppsnappade samtalen. Följden bl ef
att diplomaterna och de republikanska
cheferna öfvergåfvo Trubetzkoiska
salongen. De sistnämde äro mycket
ömtåliga för klander, de vilja gärna
uppträda med Katos mantel, undvika
sorgfälligt allt som kan uttydas som ett
återgående till status quo och frukta
ingenting så mycket som att bli
misstänkta för att stå under kvinnovälde.
Den fallna spiran upptogs af Juliette
Adam, som på ett lysande sätt häfdade
de franska salongernas traditioner.
Hennes mottagningar äro besökta af alla
framstående parisare, af utländska rykt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
