Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppkomst och utveckling. U rsprungligen
ägnade Liebknecht sig åt filosofiska och
filologiska studier, men händelserna 1848, i hvilka
han tog en värksam del, nödgade honom att
lämna Tyskland, dit han först 1862 återvände
och erhöll — egendomligt nog — anställning
i den officiösa Norddeutsche Allgemeine
Zeitung, som en tid var furst Bismarcks
speciella organ. Hans agitation i
arbetarefrågan gjorde honom dock icke gammal,
vare sig i tidningen eller i Preussen,
därifrån han 1865 utvisades. Året därpå häk
tades han i Berlin och dömdes till tre må
nåders fängelse för brott mot
landsförvisningen. Den preussiska regeringens
ansträngningar att bli honom kvitt skulle
emellertid icke lyckas, ty redan 1867
återkom han, denna gång såsom
socialdemokratisk deputerad i den tyska riksdagen.
Dömd jämte Bebel 1872 för högförräderi,
aftjänade han sitt tvååriga fästningsstraff,
då han 1874 åter invaldes i riksdagen.
Liebknecht blef därpå redaktör för
socialdemokratiens hufvudorgan »Vorwärts*.
Utvisad från Leipzig, där han bodde, företog
han 1886 en resa till Nordamerika, från
hvilken han återvände för att 1890 slå sig
ned i Berlin, där han sedan 1888
representerade sjätte valkretsen. Liebknechts
bana var, såsom man ser, i själfva värket
ganska stormig, och landsflyktens och
fängelsets kost fick han mer än en gång
smaka. Man kan säga, att Liebknecht
varit den tyska socialdemokratiens
kringvandrande predikant, och mer än någon har
han bidragit till att utbreda den blandning
af revolutionära åsikter, hvilka han
omfattade i sin ungdom, och de
kommunistiska och internationella grundsatser, han
tillägnat sig från Karl Marx och Engels,
en blandning, som hos honom
sammansmälte till en ganska enkel fordran på
större välstånd, större social rättvisa och
mera politisk frihet åt arbetsklassen. 1
tyska riksdagen intog Liebknecht en
framstående ställning genom fastheten i sin
öf-vertygelse och logiken i sina anföranden,
som gjorde honom till en okuflig och far
lig motståndare, mot hvilken själfva furst
Bismarck mer än en gång ansåg sig böra
träda inom skranket och också ofta
nog sårade sig på de törnen, Liebknechts
anföranden och repliker i rikt mått erbjödo
hans store motståndare. Mot slutet af sin
lefnad hade Liebknecht likväl förlorat en
del af sitt förra inflytande på
socialdemokratien; han hade blifvit för mycket
parlamentariker och trodde för mycket på
lagliga reformer för att rätt behaga
socialdemokratiens yngre adepter. Man hög
aktade honom, men lyssnade icke me*a så
mycket till honom som förut. Han bör-
LORD RUSSELL.
jade höra till »gråskäggen», som tolereras,
men icke mera tagas med i räkningen.
För den tyska socialdemokratiens
utveckling har hans värksamhet emellertid varit
oskattbar.
Vore det också icke af
an-Lord Russel/, nan anledning än den stora
-[* rättegång mot Times, som på
sin tid väcktes af den bekante
irländske parlamentsledamoten Pamell och
tog hela den civiliserade världens
uppmärksamhet i anspråk, så förtjänade i alla
fall lord Charles Russell of Killowen, lord
chief justice of England, att ihågkommas.
Afliden den 10 augusti efter någon tids
sjukdom, har England i honom förlorat
en af sina förnämsta jurister, mest fram
stående domare, kunnigaste rättslärde och
skickligaste advokater. Irländare och
katolik, föddes lord Russell i Newry 1833,
studerade vid universitetet i Dublin och
utbildade sig till praktisk jurist hos en ad
vokat i Belfast. I London, där han sedan
slog sig ned såsom praktiserande jurist,
var han äfven värksam såsom tidningsman.
Han förvärfvade sig snart rykte såsom
utmärkt sakförare, och då Pamell 1883 ställde
Times till ansvar för tidningens
beskyllning, att han varit delaktig i de irländska
dynamitattentaten och i mordet på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
