Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. iUowbcrg fota.
VY AF PARKEN: ATELIERHUSET TILL VÄNSTER MED DEN GAMLA KVARNEN I BAKGRUNDEN.
Nu menar jag visst icke, att denna
hans smak står högre än de andras
(och själf sympatiserar jag icke med den),
men karaktäristisk är den för honom.
I det tal, hvarmed prins Eugen
invigde konstutställningen i Göteborg
1891, yttrar han, att nutidens konst
»sökt lära människan att kunna
glädjas åt och älska det enkla, hvardagliga,
som omgifver henne, och inse, att
naturen äger skönhet utan att behöfva
klädas i hälgdagsdräkt». En
uppfattning som visserligen icke är ny, men
som han utan tvifvel erinrade om just
därför, att den så intimt stämmer med
hvad han själf känner och tänker.
Och det han såsom konstnär varmast
längtar efter att få återgifva, det vill
han i sitt personliga lif söka, så godt
det sig göra låter, få se förvärkligadt.
Valdemarsuddes mjuka, vågiga
linjer lockade hans blick. Den landtliga
enkelhet, som präglar stället, skrämde
honom icke, ty det var kanske just
»hälgdagsdräkten» hans konstnärssinne
längtade bort ifrån.
* * *
Höstetid, då bladen blekna och falla.
Endast eken, våra skogars hyllade
konung, står oberörd ännu. Därute på
Djurgårdslandet lyfter han sin krona
stoltare än alla andra träd och slår i
obändigt lifsmod trotsigt ut sina
knotiga, slingrande armar. Men väldigast
af alla Djurgårdens ekar är den, som
tronar i Valdemarsuddes park.
Det är ingen stor anläggning.
Delvis fullständig Djurgårdsnatur, delvis
bärgigt och kalt, såsom en svag
erinring om eller en obetydlig början af
skärgården. Men det ödsliga skall bort.
Valdemarsuddes herre har (så glädjande
inkonsekvent) redan begynt att
styckevis bryta ned den gamla »tråkiga»
naturen. Ty naturen är alltid endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
