Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lism är en i hög grad utmärkande
egenskap hos Balzac. Han säger själf
härom i ett bref till sin syster Laure,
den enda person, som under hans
barndom mottog och besvarade hans
ömhetsbegär, att ingenting förvånade
honom mer än hans egen karaktär,
emedan den i sig inneslöt alla tänkbara
kontrasterande egenskaper. Den, säger
han, hvilken kallar mig dålig har lika
rätt som den, hvilken kallar mig god.
Ett faktum är, att ingen i högre grad
än Balzac odlat förmågan att
hypno-tiskt sätta sig in i stämningar, rent
motsatta hans skaplynne för öfrigt, och
då han om Charles i Eugenie Grandét
fäller det paradoxa yttrandet: »han
uttalade orden med en innerlighet i
uttrycket, som framkallade en liknande
innerlighet i känslan» är detta främst
betecknande för hans egen förmåga
att ekstatiskt arbeta sig in i känslor,
tills han för stunden trodde på deras
äkthet.
Balzac blef med den tidens opåtalda
föräldramyndighet bestämd för
advokatyrket. Om den drömmande, bleklagde
ynglingen, där han gick omkring i
håglös tungsinthet hade lust därtill eller
icke var det ingen som frågade efter.
Så mycket större blef uppståndelsen i
hemmet, då han vid nitton års ålder
förklarade, att han ville bli
skriftställare. I synnerhet harmades modern,
men då den unge Honoré på faderns
anmärkning: »vet du inte att man på
den banan ändera är kung eller lakej»,
med lågande entusiam svarade: »då
blir jag kung», gjorde hans ord ett
sådant intryck på den gamle royalisten,
att han om äfven tvekande gaf sitt
samtycke.
Fru Balzac däremot beslöt att om
möjligt kväsa sin herr son för hans
uppstudsighet, och till det ändamålet hyrde
hon i Paris åt honom det uslaste
vinds-kyffe en fattig poet någonsin bebott.
Familjen själf hade sitt hem i ville
Parisis. Så lämnades då den ärelystne
ynglingen till en hård och ensam kamp
för ryktbarhet. I sin torftiga kammare
skref han full af tillförsikt ned det värk
som blef hans första litterära illusion,
huttrande af köld men värmd af tron
på sig själf och trots allt förtjust i sin
dyrköpta frihet. Sorglustigt beskrifver
han denna sin existens för Laure: »Jag
har», säger han, »en betjänt, ’moi
mé-me’ han är lat, tanklös och vårdslös,
han låter mig hungra och törsta och
vet ej ens att skydda mig mot blåsten,
som hviner in genom springorna. Skicka
mig en gammal sjal, »ber han», som
jag kan svepa om benen, då jag sitter
vid mitt arbete». Och på ett annat
ställe säger han med vemodsblandad
ironi: »Jag lefver alldeles som en stor
man, det vill säga, att jag dör af svält».
Inom ett år hade han, inspirerad af
Walter Scott skrifvit ett drama:
»Crom-well». I en mindre krets af släktingar
och vänner blef stycket till
bedöm-mande uppläst, men gjorde fullständigt
fiasko. Den aktade medlemmen af
akademien Fran^ois Andrieux sade
honom rent ut att han borde befatta sig
med allt annat utom författarskap.
Balzac medgaf längre fram, då hans
be-gåfning hunnit till mogenhet, att
»Crom-well» ej ens hade förtjänsten af att
vara ett embryo, men han lät i alla
fall ej nedslå sig af domen, utan
tröstade sig med att hans fålt ej var
sorgespelet. Kort förut hade han
visserligen i ett af sina känslomoment
skrifvit till system: »jag måste debutera
med ett mästerverk eller skära halsen
af mig». Något sådant föll emellertid
hans praktiska natur alls icke in,
han magasinerade i stället helt enkelt
sin ärelystnad och tög sig för att
fabriksmässigt tillvärka litteratur, fullt
medveten om att hvad han skref var
en skam för hans diktarsamvete. Han
ber sin syster ej läsa L’heritiére de
Birague emedan den vore »une vraie
cochonnerie litteraire» och han
undertecknar själfironiserande ett bref
»Honoré Balzac, Eerivain public et poete
fran^ais å deux francs la page».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
