Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina skulder sade sig ej ha något emot
att inkvarteras i S:t Pelagie, emedan
det skulle förskaffa honom fritt husrum
och att han i alla fall vore fången
under arbetet ökade han utan betänkande
sina skulder för förvärfvandet af en
sévres servis, en flamländsk krona eller
någon rar tafla och han liknade
mycket den klass af unge män hvilka han
i »pére Goriot» betecknar sålunda:
Antingen de äro fattiga eller rika ha de
aldrig pängar för lifvets nödvändiga
be-hof under det att de alltid skaffa sig
möjligheten att tillfredsställa sina nycker.
Det var emellertid i främsta rummet
förfelade spekulationer, som vållade
honom det ekonomiska betryck, hvilket
ett’ helt lifs arbete ej sedan förmådde
befria honom ur. Då pännan ej
syntes honom föra fort nog till målet af
oberoende och välstånd uttänkte hans
på alla områden rastlöst arbetande
hjärna en del geniala ehuru alltid
misslyckade kupper.
Så sökte han att ge ut samlade
upplagor af klassikerna, men motarbetades
af bokhandlarena och då äfven ett
försök att sätta upp eget tryckeri slog fel,
stod han, tjugonio år gammal, vid
början af sin bana med femtiotusen francs
skuld att afbörda.
Föräldrarna, som han lyckats
intressera för saken, blefvo hans närmaste
kreditorer. Fadern dog kort efter
kraschen, men modern, som aldrig
efterskänkt någon skuld hos sonen, blef en
strängt kräfvande fordringsägarinna.
Egentligen är Balzacs hela lif som en
illustration till Tantali kval. En
epi-kureisk natur, älskande ett sorglöst
yppigt lif arbetar han som en träl
piskad framåt af tvänne lika stränga
herrar; penningbristen och
ärelystnaden. Balzac är fåfäng, han vill
framför allt spela en roll, en hufvudroll i
världskomedin. Han drömmer om att
en gång vid en högättad skönhets sida
öppna en lysande salong för en
lysande umgängeskrets, och att i denna
krets själf lysa klarast af alla. Han
ser sig som en ledande makt inom
politiken. Han lade också faktiskt in
om kandidatur i två arrondissement
d’Angouléme och Cambrais, men föll
igenom. Hans själf känsla besegrade
emellertid alla nederlag. På en byst
af Napoleon den förste skref han de
stolta orden: »Hvad han ej utfört med
svärdet skall jag utföra med pännan».
Höll Balzac detta löfte? Många
rökoffer ha tändts till hans ära, hans typer
ha gjorts till modeller efter hvilka i
synnerhet hans kvinnliga läsekrets ofta
försökte dana sin lifssyn. Hans namn
har flugit ut öfver världen och man
har tillerkänt honom rangen som
skapare af den naturalistiska skolan, och
dock, trots allt detta, söker man genom
irrgångarna af paradoxer och
fantasterier att tränga till djupet af Balzacs
väsen, finner man där en underlig
tomhet, bristen på ett värkligt stort
lefvan-de grundintresse. Och framför allt . det
fattas hos denna eminenta begåfning
den andliga fjärrblick som gör
diktaren till det kommandes profet. Balzac
förvånade sin tid genom en ny stil
men icke genom nya idéer. Han är
en afgjord fiende af framåtskridande,
han anfaller rhed hätskhet pressfriheten,
rösträtten, jämlikheten, han beundrar
privilegier i form af börd och rikedom,
han framhåller den katolska kyrkans
despotism som samhällets enda
saliggörande skydd och han ställer upp
kvinnan på tillbedjandets piedestal utan
att tillerkänna henne andra rättigheter
än skönhetens och koketteriets. I ett
bref till sin blifvande hustru grefvinnan
Hanska skrifver han: »Jag har ej något
emot att en kvinna idkar allvarliga
studier eller sysselsätter sig med
skrift-ställeri, endast hon har mod att bränna
sina alster». Balzac har en stor
förmåga att ställa sina personer lefvande
inför läsaren, man ser dem framför sig
ända in i minsta detalj, men man tror
icke alltid på dem. Han skulle
kanske ha trängt djupare in i sin tid, om
han ställt kraf på den, ty han har
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
