Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
firmor ha, såsom det visat sig, just i Kina
haft en lysande afsättning af sina fabrikat.
Skulle värkligen förbudet att införa deras
artiklar kunna värksamt uppehållas, måste
•det också med detsamma motvärka de
ändamål, för hvilka makterna ha varit så
angelägna att tilltvinga sig inträde i Kina.
I den punkten ha makterna råkat på en
•olöslig antinomi, och följderna torde också
bli därefter. Under tiden bestraffas, d. v. s.
nedhuggas kineser massvis och till och med
kvinnor och bam skonas icke alltid. För
att spara på ammunition användas kolfvar
och bajonetter vid afstraffningen, som
emellertid synes bli allt mera motbjudande för
•exekutorema. Tyska soldaters bref till
hemmet meddela tämligen oförbehållsamt
•den afsky, soldaten börjar känna för att
icke längre få vara krigare, utan
degraderas till bödel, och inför den växande
opinionen tyckes också den tyska arméns höga
krigsherre finna följderna af sina
barbariska tal och instruktioner besvärande, ity
att han lär ha utfärdat en befallning, att
soldaternas bref skola behandlas såsom
militära dokument, d. v. s. hemlighållas;
och ändå har hans egen hofpredikant
prisat bragderna i Kina såsom ett
»upplyftande» skådespel, så litet förnekar sig
den sanningen, som kan läsas på snart
sagdt hvarje blad i historien, att ingen
våldsbragd och ingen blodsutgjutelse, från
människooffren under folkens urtider till
vår frälsares död på korset,
Bartholomei-natten och förföljelserna mot annorlunda
troende, ända intill nittonde århundradets
slut, saknat prästerlig sanktion.
Den stora
sekularexpositio-Exposrtionens nen i Paris har stängt sina
slut och portar; all den prakt och
här-Wa/deck- lighet, som utvecklats under
Rousseaus loppet af ett halfår, försvinner
ministär, åter, och af den storartade
mönstring det tilländagångna
seklet hållit öfver sina eröfringar, skall
snart endast minnet återstå, förutom —
förstås — la note ä payer för en mängd
deltagare och utställare, hvilka skördat allt
annat än guld och rosor och lämnat
utställningen med besvikna förhoppningar på
utmärkelse och kännbara förluster. Staden
Paris och Frankrike ha i stället skördat så
mycket mera. Paris har åter varit
samlingsplats för hela världen, och dess
invånare ha täflat om att också draga all
möjlig materiell nytta af främlingstilloppet.
Men är Paris nöj dt, är också Frankrike
nöjdt, och så till vida har expositionen
också bragt den franska regeringen stor
nytta. Under fastglädjen och glansen från
de utställda undervärken har det inbördes
kifvet domnat af; zaren kom visserligen
icke till utställningen, men andra monarker
kittlade likväl den franska fåfängan med
sina besök, och då konseljpresidenten
Wal-deck- Rousseau åter hälsade
deputeradekammaren, kunde han göra detta med
jämförelsevis stört lugn, sedan han
dessförinnan i sitt stora tal i Toulouse fått
tillfälle att framlägga programmet till sin
politik. Om oékså nästan alla fraktioner haft
sina anmärkningar att göra mot detsamma,
har det i alla fall haft betydande framgång
och åter kring sig samlat republikens
vänner och anhängare till regeringen. Värkan
visade sig också redan vid kammarens
första sammanträden, då Waldeck-Rousseau
erhöll alla de förtroendevota han önskade.
Hans ställning blef därmed befäst för den
närmaste tiden, och nu stundar jul och
nyår, då den franska kammaren icke gärna
plägar störta ministärer för att ej störa
julglädjen. Waldeck-Rousseau har således
de största utsikter till att i lugn kunna
motse nyåret, men sedan — ja, sedan
vidtager åter det okända, då, såsom vanligt,
allt åter beror af slumpen; fiender saknar
ministären åtminstone icke, om också arf
tagare, såsom det är mer än sannolikt,
skulle komma att tryta.
Den nya finska
finanschc-Två finska fen, senatorn, professor E. A\
notabler. Nemnus, född 1851, ägnade
sig efter en kort bana såsom
militär åt matematikens studium och
fungerade såsom lärare i detta ämne först vid
polytekniska institutet och sedermera från
1883 såsom professor vid universitetet. Han
är känd såsom en på sitt område
framstående vetenskapsman och har äfven inlagt
stor förtjänst om den af Finlands
geografiska sällskap utgifna kartboken öfver
stor-furstendömet. Intressent i flera
affärsföretag och själf ledare af ett dylikt, har han
också ådagalagt sin mångsidiga begåfning
i det praktiska lifvet.
En annan bemärkt personlighet är
käj-serlige ryske hofjägmästaren Konstantin
Linder, som inkallats i den finska senaten
och utnämnts till vice-ordförande i
ekonomidepartementet, i hvilken egenskap han
i generalguvernörens frånvaro för ordet i
departementet. Hofjägmästaren och
senatorn Linder, som redan öfverskridit lifvets
middagshöjd, har efter en kort bana såsom
militär, alltsedan 1861 lefvat såsom
privatman och hufvudsakligen ägnat sig åt
skötseln af sina jordagods. Från 1863 till 1897
har han såsom representant för sin ätt
bevistat alla landtdagar och står genom sina
relationer i förbindelse med käjsardömets
högsta kretsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
