Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är likgiltigt hvad man äter,
endast man lifnär sig, säger cynikern
och asketen. Och — fortsätta de —
ju enklare diet, desto kraftigare, mera
härdadt, dugligt och bra folk.
Nåväl, gauchon på de
sydamerikanska pampas lägger sitt råa köttstycke
under sadeln, rider det mört och äter
det sedan utan vidare. Det är
»matlagning» i dess primitivaste form.
Försök att sätta in en sådan »stek» i en
middagsmatsedel åt den, som predikar
afhållsamhet från bordets njutningar,
och se, hvad han håller för min!
Gauchon är en ypperlig ryttare och
jägare, en kraftman och en ingalunda
oäfven pionier för civilisationen. Men
i en salong skulle han svårt pröfva
våra nerver, och äfven som sällskap
utom salongen skulle han blifva
vansklig nog att koipma till rätta med.
Kraften ensam förmår ej utveckla
mänsklighetens ädlaste blomma. Utan
förfining saknar hon doft.
Och till en förfinad kultur hör ett
godt bord, en ädel matlagningskonst,
som förstår att på en gång
tillfredsställa gomens, hygienens,
renlighetens fordringar och därtill en
serve-ringskonst, som ej allenast icke i
minsta mån träder ordningssinnets kraf
för nära, utan som tilltalar och odlar
vårt skönhetssinne och vår smak. Ty
här gäller det icke blott den
kulinariska utan ock den estetiska smaken.
»Ögon, öron och alla sinnen» skola
dela smaknärvernas njutning, om det
hela skall kunna resultera i ett
harmoniskt och fulländadt välbefinnande.
De flesta människor njuta också —
reflekteradt eller oreflekteradt — af en
väl anrättad och smakfullt serverad
måltid. Kostföraktaren är en vida
sällsyntare företeelse än man skulle kunna
tro, om man finge döma efter
ringaktande uttalanden, som oftast äro idel
affektation.
Men om de flesta njuta af ett godt
bord, torde det vara endast få, som
sökt göra klart för sig, hvilken apparat
som behöft sättas i gång, innan han
med väl afvägda rörelser kan föra
läc-kerbitame från talriken och till
munnen. Äfven en ganska ordinär måltid
består af ingredienser, samlade från
alla världsdelar och snart sagdt alla
länder. Urskogarnas jägare, fiskaren,
som i natt och dimma plöjer ett
förrädiskt haf, kolonialvarufirmomas
kontorspersonal och arbetarestock, de
frustande lokomotiven, de -stora
kofferdi-ångarne, herden på sin alp eller
stin-tan på sin fäbovall, trädgårdsmästaren,
slaktaren, mejerskan, vingårdsarbetaren,
bryggaren, konditorn — alla dessas
arbetsresultat hamna omsider på
bordet, och nästan alla taga vi i större
eller mindre grad i anspråk, äfven när
vi blott intaga vår enkla
hvardags-middag.
Så djupt till grunden som till själfva
råvarornas anskaffning behöfver man
dock icke gå för att finna, att det
kräf-ves en ganska vidlyftig apparat, innan
serveringen af en måltid kan taga sin
början. Särdeles, förstås, på en
mo-därn och stor restaurant, hvars
uppgift ju är att tillfredsställa allas smak,
lefnadsvanor och anspråk. Studiet af
koksdepartementet i ett dylikt
etablissement erbjuder stort intresse, och med
benägen tillåtelse skall jag tjänstgöra
såsom ciceron på en kort rond genom
Grand Hötels kök och källare. Det
är vårt största hotell och äfven vårt
nyaste — ty restaureringen var i själfva
värket en komplett omstöpning af hela
hotellet — och dess kök och vinkällare
står fullständigt i jämnhöjd med dess
storlek och rang.
Medan ni intager er desert, som
serveras i svalkande skålar af skulpterad
is eller i förtjusande korgar och
miniatyr-vagnar af det läckraste konditoriarbete,
skall jag med några ord berätta, huru
det ser ut bakom dessa dörrar, där ni
alltemellanåt ser vaktmästarne försvinna
för att åter komma tillbaka med fylda,
konstnärligt upplagda fat.
* * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
