Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säkerligen detta antal besök blifvit,
om ej hundarnas gläfsande,
fotogen-motorns pustande och lukten af fotogen
samt ljusen inomhus varit ägnade att
hålla de försigtiga björnarna på
af-stånd. I mörkret hade man stor
svårighet att jaga dessa präktiga villebråd,
emedan det alltid var omöjligt att se
kornet på bössan och vanligen svårt
nog att skymta själfva björnen.
Sär-skildt intresse uppväckte en
utomordentligt stor isbjörn, som gjorde visit
på aftonen den 9 februari 1900 och
inbrott ännu icke helt och hållet flyttat.
I medlet af november torde dock icke
funnits någon fågel kvar. Ett
svårförklarligt undantag egde likväl rum, i det att
den 8 januari en alkekung (rotges) flög
emot den elektriska lampan vid
norr-skensteodoliten och, skadad, intogs i
huset. Några ripor togos vid
bärg-vandringar på våren. En upplyftande
syn var det då de första flyttfåglarna
återkommo. Två ismåsar kommo den
31 mars, det första budskapet från den
yttre världen. I sin drägt »af skim-
FÄRDKN ÖFVER INLANDSISEN TILL CHYDENIUS’ KARG. UPPBROTT FRÄN
VINTERSTATIONEN DEN l6 MAJ I90O.
som nedlades hundra meter från
huset.
Med anledning af bjömbesöken
insågo vi efter hand nödvändigheten af
att alltid gå beväpnade, huru kort den
väg än var, man hade att gå. Till
magnetiska observatoriet lät sig ej göra
att medtaga ^össa, utan denna måste
ställas ett stycke ifrån detsamma.
Om hösten fanns godt om räfvar,
som mycket villigt gingo i fällorna.
Fågel världen hade vid mörka tidens
rande hvitt siden» tyckas de vara
genomskinliga, när de flyga öfver vårt
hufvud och, solbelysta, visa sig mot
den blåa himmelen; säkerligen bland
de skönaste fåglar på jorden.
Det hvarom intresset knöt sig mest
om vintern var den frånvarande solen.
Om henne talades ofta med längtan,
i synnerhet när den nominella våren
nalkades. Från sista oktober, ungefär,
till medlet af februari kunde man vid
klart väder med blotta ögat se de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
