Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yta för att reducera luftfriktionen till
ett minimum.
Särdeles mycket beror på rodren.
Dessa måste afgöra framgången i den
viktiga frågan om styrbarheten. De
två förut arbeta i luft, som delas eller
klyfves genom skeppets rörliga spets,
och då deras arbete vid skeppets
styrning är ytterst maktpåliggande kräfdes
mycken soliditet i konstruktionen.
Akterrodren, hvilka ju arbeta i
jämförelsevis stilla luft, erfordra icke så ytterlig
styrka, ej häller utöfva de så mycken
värkan vid styrningen. Dessa
sistnämnda roder hafva rektangulära ytor
af ungefär sex och två tredjedels bredd
och femton fots längd. Jag nämnde
nyss det långa galleri, som hänger
under luftskeppets stomme, och de båda
aluminiumgondoler, som äro afsedda
att hysa besättningen. Dessa gondoler
hafva dubbla golf, och mellanrummet
är fylldt med vatten. I nödfall kan
denna ballast ögonblickligen och utan
svårighet kastas — en omständighet
af mycket stor fördel för ett luftskepp.
Hvardera gondolen är äfven försedd
med en benzin-ångpanna af Daunlers
konstruktion och en oljecistern, som
rymmer bränsle för tio timmars färd.
Dessa ångpannor hafva gjorts till den
grad lätta att hvardera, ehuru den
levererar sexton hästkrafter med 700
svängningar i minuten, väger endast
715 engelska skålpund, det vill säga
fyrtiofyra skålpund för hvarje hästkraft.
Luftskrufvarna, som propellermässigt
framdrifvas af dessa motorer, äro
placerade till vänster och höger öfver
hvardera gondolen, samt fastgjorda vid
luftskeppets stomme. De äro hvardera
försedda med fyra vingar, och deras
diameter utgör tre och tre och tre
fjärdedels fot.
All anledning finnes till den
förmodan att grefve Zeppelins luftskepp skall
nå en hastighet af 26 fot i sekunden,
det vill säga sjutton engelska mil i
timmen. En dylik hastighet måste
betraktas som ett afsevärdt framsteg i
luftseglingskonsten, särskildt om den
kan bibehållas trettio eller fyrtio
timmar i sträck. Men fortsatta försök äro
nödvändiga för att ådagalägga
luftskeppets framtidsmöjligheter Experiment
hafva klargjort, att skeppet med en
tredje sexton hästkrafters ångpanna
skulle kunna tillryggalägga hela trettio
fot i sekunden, och det finnes inga
tvifvel om att tyngd kan inbesparas
i vissa delar af konstruktionen.
Denna fråga om hastighet är ytterst
viktig, då ju luftseglarne måste tänka
sig möjligheten att möta vindar af större
eller mindre styrka. Innan ett
luftskepp är i värkligheten praktiskt måste
det kunna gå med en fart som
öfver-träffar alla sedvanliga vindars. Och
vinden är en mycket kinkig faktor att
bygga kalkyler på. Dess snabbhet
varierar på olika höjd och ändrar sig
undan för undan. Merendels tilltager
den med höjden, men i de lägre
luftlagren ända upp till en höjd af 1,300
fot, det vill säga så högt som ett
luftskepp kan gå, äro vindarna
föränderliga ehuru sällan mycket starka.
Fyrtiotvå ballongresor, gjorda vid
olika årstider och i allt slags väderlek,
hafva i trettio fall företett
vindhastig-heter, som grefve Zeppelin skulle kunna
trotsa om hans luftskepp ginge trettio
fot i sekunden. I de andra tolf fallen
var vindens hastighet för stor för ett
dylikt skepp.
En annan serie experiment, med en
anemometer placerad i en masttopp
nittiotvå fot öfver marken, visar en
antaglig vindhastighet af tjugusex fot i
sekunden eller mindre på 57,3 dagar
på hundra och af trettiotre fot i
sekunden eller mindre på 70,8 dagar af
hundra. Dessa siffror äro visserligen
icke så uppmuntrande som de, hvilka
hämtats från de fyrtiotvå
ballonguppstigningarna, men ställa sig i alla fall
gynnsamt nog för grefve Zeppelins
luftskepp. Ty hvad kan väl en aéronaut
mera begära än att han, då han
försöker ett nytt luftskepp, får mera än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
