Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska världsdelen. N u har emellertid
Australien tillryggalagt sitt första
utvecklingsskede, och sex mäktiga och rika kolonier,
hvilkas befolkning hastigt växer, ha sam
manslutit sig till en federativstat med
gemensamt centralparlament och ministär i
i en förbundsort, som framdeles skall
bestämmas. Den nya republiken synes icke
åtnjuta den engelske kolonialministern
Chambarlains fulla gillande. Åtminstone
anses lord Hopetouns val af sir William
Lyne, konfederationens mest afgjorda
motståndare, till premiärminister i stället för
mr Barton, hvars namn är förenadt med
den nya statens bildande, ha tillkommit
efter mr Chamberlains anvisning, i akt och
mening att lägga stenar i vägen för
federativstaten. Som sir William emellertid
icke kunnat få ihop några ministrar, har
lord Hopetoun nödgats vända sig till
mr Barton, oppositionens ledare i Nya
Syd-Wales. Men intrycket af detta falska
steg har icke varit till den nye
generalguvernörens fördel. Måhända torde hans
charmanta fru emellertid kunna utplåna
obehaget af detsamma.
Den svenska riksdagen har
Försvars- åter sammanträdt. Denna gång
frågan. församlar den sig i det
fosterländska försvarets tecken, och
dess öfverläggningar om regeringens af
major L. H. Tingsten utarbetade
förslag till försvarets ordnande på grundval
af allmän värnplikt och ett års
tjänstgöring torde komma att lägga beslag på det
största intresset. Frågans stora vikt har
också förmått riksdagen att tillsätta ett
särskildt utskott för dess behandling. Med
sällspord enighet synas alla klasser och
fraktioner vara öfverens om, att försvaret
måste stärkas, men om frågan om det
bästa sättet synas lika många meningar
som hufvuden finnas, och sannolikt finner
frågan icke sin lösning vid denna riksdag. De
ökade årliga kostnader, som ett försvar i en
lighet med regeringens förslag skola ålägga
landet och som uppgå till omkring 20
millioner, torde också väcka betänkligheter.
Mången frågar sig, om landets finansiella
bärkraft icke skall ansträngas för mycket,
i synnerhet vid nedgående konjunkturer
och en ständigt växande underbalans till
utlandet.
Den 24 januari kunde
Stockfars Hiertas holmsprässen fira
hundraårs-minne. minnet af Lars Johan Hiertas
födelse, denne märklige man,
som ovillkorligen tillhör Sveriges yppersta
söner och hos hvilken svenska folket står i
så stor tacksamhetsskuld för den lagbundna
frihet det äger på nästan alla områden,
konstitutionell frihet, religionsfrihet,
näringsfrihet, församlings-, tal- och tryckfrihet.
Men Hierta var icke allenast den oförfärade,
kloke och snillrike publicisten, som i sin ska
pelse »Aftonbladet» förde vårt
tidningsvä-sen till en höjd och ett anseende, som det,
under inflytande af amerikanska
tidnings-mannaidéer, torde vara tvifvelaktigt, om
det alltid och öfverallt förmått
upprätthålla; han var äfven den nitiske, frisinnade
och framstående representanten i riksdagen
och kommunen samt den värksamme och
driftige industriidkaren. Fördomsfri och
välvillig, förde han vid alla tillfällen
humanitetens talan, liksom han äfven varmt åtog
sig de smås och förtrycktes sak och med
deltagande räckte sina underordnade och
medarbetare en hjälpsam hand. För att
ytterligare hugfästa hans minne har från
den af hans efterlefvande änka donerade
fonden till stiftelsen »Lars Hiertas minne»
öfverlämnats 25,000 kronor till en
rese-stipendiefond för publicister, 15,000 kr. till
grundplåt för en typografskola och 10,000
kr. till nykterhetens befrämjande.
Efter åtskilligt arbete för
Nobelska att få någon form på det af
stiftelsen. Alfred Nobel gjorda stora
legatet till »mänsklighetens
bästa», hvars förvaltning han var nog
välvillig att uppdraga åt svenska
myndigheter, kan det s. k. Nobelinstitutet börja sina
funktioner. Ämbetsmän äro tillsatta, loka
ler förhyrda, pröfningsnämnderna tillsatta,
förslag till guldmedalj för pristagare
gil-ladt, och aspiranter till de utfasta prisen
ha icke häller låtit vänta på sig. Allt är
således färdigt att öppna den Pandoraask,
den frikostige donatorn lämnat efter sig.
Man kan icke annat än både beundra och
beklaga de herrar, hvilka åtagit sig det
lika kvistiga som otacksamma värfvet att
bestämma det för året yppersta i de
grenar af mänskligt vetande, donator bestämt.
Får man dömma af ett och annat, som
redan framkastats i den utländska prässen,
torde påstötningar och intriger icke komma
att saknas. Med all möjlig samvetsgrannhet
och det ärligaste uppsåt i världen torde
för den skull de prisen bestämmande
nämnderna svårligen undgå obehag af många
slag, och ändå kan det vara fara värdt,
att den tillbakadragna, anspråkslösa
förtjänsten, som skulle nöjt sig med långt
ringare uppmuntran, i de flesta fall går
lottlös.
Den nye biskopen i Västerås,
Biskopen i Nils Lövgren, är född i Kila af
Västerås. Karlstads stift den 29 mars 1852.
Efter aflagd filosofie
licentiatexamen blef han år 1883 lektor i kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
