Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det rumäniska folket vara starkt och
blomstrande ...»
Men ett uttalande sådant som detta
var blott en ropandes röst i öknen.
Ingen slöt sig till Motru. Ingen
insåg det vanvettiga i att angripa
denna till den yttersta fattigdom brakta
befolkning, som styrt färden till
fjärran land endast för att kunna
uppnå rätt till att arbeta —- att angripa
den såsom utsugare af de kristna,
hvilka systematiskt igenfyllt alla
hjälpkällor för densamma.
Emellertid hade Rumäniens rent
af jämmerliga finansiella belägenhet,
det vill säga fruktan för att de stora
judiska pänningekarlarna i
Västeuropa under intrycket af den
grymma hetsjakt, för hvilken deras
stam-fränder voro föremål, skulle vägra
de lån som staten ej kunde undvara
-—- denna fruktan hade i juli
åstadkommit ett ministerskifte. Politikern
Peter Carp, känd för sin ovilja mot
att judarna fråntogos mänskliga
rättigheter, utnämndes till
premiärminister och skulle söka råda bot på
det inträdda förtviflade tillståndet.
På hans goda vilja finnes knappast
någon anledning att tvifla. Men
som förhållandena gestaltade sig var
han faktiskt vanmäktig i all sin
skenbara maktfullkomlighet. Visserligen
lyckades det honom att i sin
ministär bereda plats åt enstaka humana
personligheter, sådana som Arion
och Alexander Marghiloman, men
han tvangs äfven att i densamma
upptaga helt otvetydiga antisemiter,
exempelvis T. Majorescu och i
synnerhet det parlamentariska flertalets
förtroendeman N. Filipescu. Till
denne samme hade han endast några
månader förut i Jassy och med
anledning af de judemisshandlingar,
som på Filipescu’s anstiftan ägt rum
i Bukarest 1898, ropat orden:
»Ni gammalkonservativa ha
besudlat fanan med skarn och blod!»
De följande händelserna hafva i
endast allt för rikt mått bevisat Carps
maktlöshet.
I augusti utfärdades en ny lag för
främlingarna, med hvilka ständigt
blott menas judarna. Enligt denna
lag måste hvarje främling före den
2 september hos polisen skaffa sig
en skriftlig tillåtelse att vistas i
landet, och naturligtvis utfärdas
denna tillåtelse icke gratis. Hvarje jude,
som efter nämnda datum icke
försett sig med ett dylikt papper, blef
utvisad, till och med om han var
född i Rumänien och där fullgjort
sin värnplikt.
Det fanns emellertid många, som
ej ville ansöka om denna
förödmjukande tillåtelse att uppehålla sig i
sitt fädernesland och som voro
beslutna att låta det gå till det
yttersta. Därefter innehöllo i november
de rumäniska tidningarna följande
skenbart högeligen humana
regeringskungörelse :
»I landet födda och uppvuxna
främlingar behöfva hvarken
legitimationsbevis eller pass för att få
stanna i landet, såvida de bevisa att de
inlämnat ansökan om infödingsrätt.»
Och regeringen skyndade sig att
telegrafiskt meddela Europa: »Ett
cirkulär från ministern till
prefekterna uppmanar judarna att lägga in
ansökan om tilldelande af
medborgarrätt. »
Detta meddelande var dessvärre
endast beräknadt på att fylla
Rumäniens tomma statskassa. Det hela
var en finansmanöver. Enligt ett i
finansministeriet uppgjordt öfverslag
finnas i Rumänien för ögonblicket
100,000 vuxna judar af mankön,
hvilka betraktas som främlingar, ehuru
de icke innehafva främlingspass,
all-denstund de ej tillhöra någon annan
stat. Dessa måste nu för att erhålla
infödingsrätt lämna in ansökan och
hafva att betala 1) för själfva
ansökan 25 francs = 2,500,000 francs.
2) för stämpelpapper och intyg om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
