Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjöns blåa yta. Den skånska slättens
blandning af långsträckta höjder och
dalsänkor, hvilket fördelaktigt skiljer
den från de uppsvenska slätterna,
återfinner man äfven här och bereder ögat en
behaglig omväxling och hvilopunkter.
Det är företrädesvis genom bredden
af sina stenmurar som Tosterup
ådagalägger sin höga ålder. I öfrigt saknas
liksom i allmänhet å de skånska
herresätena minnesmärken från äldre tider.
Under snapphanefäjden härjades och
plundrades de skånska herresätena, och
hvad som var öfrigt skyndade ägarna
vanligen att sätta i säkerhet på den
andra sidan sundet.
De svenska herrarna sågo länge och
väl i de herresäten, de togo i
besittning, knappast ett hem eller varaktig
bostad, utan en tillfällig inkomstkälla.
Endast på detta sätt kan förklaras det
egendomliga faktum att de skånska
herresätena med få undantag rymma
föga konstskatter. Familjegallerierna
kunna sällan täfla med dem, som
påträffas å de stora herresätena i
mellersta Sverige. Hväd Tosterup angår
hafva dock ägarne under senare tider
åter sökt göra det gamla slottet till
ett hem för konsten, och särskildt äro
dyrbara minnen från Carl August
Ehren-svärd och Sergel här förvarade. Bland
annat finnes äfven ett rikhaltigt
bibliotek och familjearkiv.
I allmänhet förknippar man med
gamla medeltidsborgar gärna tanken på
stora och ståtliga gemak och
åtminstone anses en s. k. riddarsal som en
nödvändig tillhörighet. Denna
föreställning härleder sig emellertid från
okritiska föreställningar, som hafva föga
att skaffa i hvarje fall med våra
förfäders boningar och lefnadssätt. Skydd
mot rägn och kyla och framför allt
ett godt försvar mot fienden, se där
hvad man begärde af en byggnad.
Låtom oss därför inte, när vi träda
inom det åldriga Tosterups murar,
vänta att få se något i stil med de
traditionella riddarsalar, som ännu en-
dast för några år sedan Dramatiska
teatern ansåg tillständigt att bjuda på
vid uppförandet af Ibsens historiska
drama »Fru Inger paa Östraat».
Rummen äro i allmänhet små, hvilket
förklaras dels däraf att byggnaden i
likhet med de flästa gamla hus företer
endast en obetydlig bredd, dels däraf
att så stort utrymme upptages af de
kolossala murarna. Men den som
framför allt sätter värde på
hemtref-nad, skall nog snart tillbörligt
uppskatta äfven det inre af Tosterup. Af
den modärna rätlinighet, som är
nutida arkitekters svåraste stötestenar,
ser man föga spår. Rummen med
deras ofta nyckfullt afbrutna linjer och
med de djupa fönstersmygarna förläna
äfven det inre en fläkt af flydda tiders
lif, som ej den tillbörliga hänsynen till
nutidens kraf på bekvämlighet och
utrymme kan utplåna.
En smal men mycket lång
inkörsport leder in på den inre borggården,
som är kringbyggd på trenne sidor.
Intrycket af denna gård med sina af
vildvin och andra slingerväxter täckta
murar är sällsynt pittoreskt. Man
kommer upp till den öfre våningen genom
en trappa af sten. På ömse sidor af
denna sitta gamla stentaflor, försedda
med tänkespråk såsom t. ex. »På
dygdens väg finns ingen genväg, till ärans
höjd ingen lönntrappa.»
Rummen, med sin mångfald af taflor
och konstvärk gifva en på samma
gång konstnärlig och hemtreflig
stämning. I salongens stora, öppna spis
flammar om vinteraftnarna en väldig brasa.
Två stora bibliotek finnas, det ena
var på samma gång grefve Ehrens värds
arbetsrum, där han ständigt vistades
omgiften af lärda värk. Det andra är
beläget i tredje våningen, och där
förvaras det redan omnämnda
slottsarkivet samt andra skatter, däribland en
större samling af Carl August
Ehren-svärds teckningar.
Matsalen är belägen på nedra
botten, prydd med porträtt af Tosterups
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
