- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 4 (1901) /
145

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ILLUSTRERAD MÅNADSSKRIFT.

DE STILLA ANDAK • .

Jag kan ej. sjunga
om dem, som segra,
som tyckas födda
att lyckan fånga
och målet nå!

Där finns så många,
som dem förstå,
där finns så många,
som bragder prisa!

Och icke mäktar min svaga tunga
att föra ordet för dem, som strida
och som bedröfvas i lifvets smärta.

Ett större hjärta
kan därtill höfvas,
en högre stämma
för dem, som lida!

Nej, jag vill sjunga

om alla glömda,

om alla namnlösa, alla gömda!

De tysta själar, som födts med vingar,

med kraft att stiga

emot det höga, evinnerliga,

men ej med modet

att lyfta vingen !-

Som ständigt lefva i tungsint bäfvan,
som söka vägen i strid och sträfvan
med hjälp af ingen!

Som födts med tunga

att härligt sjunga,

men ständigt tveka och alltid tiga.

Som aldrig undfått den köld i blodet,

som hjälper segraren fram till seger!

En hvar, som äger
allt detta skygga, allt detta sköra,
som blott med kärlek man vågar röra,
som aldrig nådde till världens öra
och aldrig hann till ett synligt mål.

De stilla andar, som långt vid sidan

af alllärsvägen i tysthet vandra;

som skåda framåt

i glad förbidan

och endast hviska

sitt hjärtas tankar;

som se med undran

på allt det friska

och allt det käcka,

som slår sig väg med sin viljas stål,

som vågar kasta sig ut i lifvet

och djärfva händer mot solen sträcka!

Om allt det djupa och allt det blyga

jag ville sjunga!

Det evigt unga,
som gör mig glad.

Som ej fick skrifvet

sitt namn i guldpränt på tidens blad,

som blott kan flyga

med spända vingar,

men från hvars stämma

blott välljud klingar;

hvars varma hjärta,

den lifsens källa,

står evigt brinnande som ett bål!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:57:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1901/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free