Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENSAM I SEGELBÅT JORDEN RUNDT EN VÄRKLIGHETSSKILDRING AF EN VÄRLDSOMSEGLING PÅ EGEN HAND, UTFÖRD OCH BERÄTTAD AF KAPTEN JOSUA SLOCUM.
FÖRSTA DELEN: TVÅ GÅNGER ÖFVER ATLANTEN (forts).
TNet tog mig ej lång tid att refva
storseglet, blott tio minuter, men
feluccan hade under tiden närmat sig
så mycket att jag kunde se arabernas
långhåriga hufvuden. Dessa skälmar
hafva alla ett långt krusigt hår, med
hvilket Mahomed, påstås det, drager
dem upp i himlen. De sågo vilda
och mordlystna ut och jag antog att
de skulle göra processen kort med
mig, men i ett nu uppstod villervalla
ombord hos dem. En skyhög våg kom
vältrande mot feluccan, och några
minuter senare hade vägen nått Spray
Storeskotstroppen sprang plötsligt,
hvar-vid bom, segel och allt gaf sig iväg
föröfver. Jag skyndade till klyfversfall
och strök klyfvaren samt skiftade rodret,
då Spray sköt upp i vinden och låg
stilla. Jag bärgade därefter storseglet
och satte ånyo klyfvaren samt lät
kuttern komma i sin kurs igen. Hur jag
kunnat få in storseglet utan att det
skadats är mig svårt att förstå, men
ej en spricka syntes i detsamma. Jag
hämtade sedan upp min karbin i tanke
att feluccan vore alldeles inpå mig och
jag således skulle få en dust med den.
Men döm om min förvåning, då jag
såg att den befann sig på mer än
en engelsk mils afstånd. Samma våg,
för hvilken Spray varit utsatt, afmastade
nämligen feluccan helt och hållet. Hon
låg där med hela riggen i sjön, och
jag såg, hur de fördömda sjöröfvarna
arbetade af alla krafter för att klara vraket.
Trygg vid tanken på att, den gången
åtminstone, hafva sluppit undan mina
förföljare, började jag reparera lidna
skador. Jag surrade storbommen som,
då skotet sprang, blifvit bräckt. Jag
satte focken och seglade för denna och
klyfvaren samt ändrade min kurs så,
att jag skulle komma fri från den längs
kusten löpande starka strömmen.
Därigenom fick jag vinden in på styrbords
låring. När jag slutat mitt arbete,
var det nästan mörkt. En flygfisk hade
hoppat in på däck, och jag tog den
med mig ned i kajutan, men var allt
för trött att då ordna med matvaror,
ja ens att förtära sådana. Frampå
natten kokade jag min flygfisk och
lagade mig en kopp té, hvilket stärkte
mig betydligt. Jag hade redan fått
en försmak af de vedermödor, som
under den kommande resan säkerligen
skulle möta mig. Den 27 augusti på
morgonen såg jag ej en skymt af den.
mohriska feluccan. Endast några höga
bärgstoppar skymtade fram i sydost,
men så småningom försvunno äfven
dessa vid horisonten.
Vinden, som föregående dag blåst
med en nästan orkanliknande styrka,
hade aftagit och brisen var jämn och
behaglig.
Jag såg, som sagdt blifvit, ej en skymt
af piraterna och hade snart glömt hela
äfventyret. Långa dyningar rullade
fram från nordväst, utvisande att jag
befann mig på den vidsträckta atlan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
