Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fönstren , ligga gröna mattor af saftig
grönska under skuggan af träden, där
ekorren klättrar i yster lek.
Längs en bred gång — »stora
gången» — med träd på ömse sidor ligga
byggnaderna med sina höga tegeltak,
och kring denna hufvudpromenad
gruppera sig de öfriga byggnaderna
pittoreskt och måleriskt på amfiteatraliskt
liggande höjder, öfverskuggade af
löf-träden. Och där dessa sluta, tager
barrskogen vid, hvilken i en stor cirkel
dragit sin skyddsvakt kring det
hem-trefliga samhället.
Flera af byggnaderna äro
svalgångbyggnader, andra hafva brutna tak som
afslutas af kvrktornsliknande takryttare
med pittoreska väderflöjlar från
sextonhundratalet. I dessa byggnader bo första
och andra klassens badgäster. Hvarje
byggnad har sitt namn och sin historia.
Till exempel Ljungsbyggnaden, där
Gustaf IV Adolf bodde vid sitt
brunns-besök 1798, Fersenska byggnaden,
uppkallad efter K. R. v. Fersen,
Schef-ferska byggnaden med namn efter
riksrådet, kastellet, där drottning Hedvig
Eleonora bodde, och kyrkan, upp-
förd 1771
och
rymmande bortåt tre
hundra
personer. I
kyrkans midt
hänger ett
fulltackladt [-skonertskepp, för-färdigadt-]
{+skonert-
skepp, för-
färdigadt+} af
en fånge i
Vadstena för
hundra år
sedan. Det
hänger på ett
tåg, hvilket
under
vridning förkortas vid
fuktig väderlek
och förlänges
vid torr samt sålunda kan tjänstgöra
som ett slags hygrometer, hvars
bog-spröt i vackert väder pekar mot
predikstolen och åt motsatt håll vid fult
väder.
Medevi största minne koncentrerar
sig dock kring den man, hvars bild
pryder parken. Det är Urban Hjärne,
grandtantens gullgosse, läkaren och
vetenskapsmannen, som bland annat gjort
sig berömd genom sitt »J’accuse» af
3 oktober 1676, då han slungade ut
sin på vetenskapliga studier gjorda
anklagelse mot sextonhundratalets
juridik i fråga om det obarmhärtiga och
hänsynslösa sätt hvarpå häxprocesserna
afgjordes, i det han på samma gång
bevisade att det så kallade häxväsendet
och dess trolldomshistorier måste bero
på själsirringar, väl värda att komma
under läkarens men ej under domarens
behandling.
Hjärnes ryktbarhet ökades än mer
genom upptäckten af de svenska
mineralkällorna, och så fick Medevi
»surbrunn » vetenskaplig legalisering, hvilket
skedde 25 juli 1678, en dag som allt jämt
firas som en minnesdag i Medevi historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
