Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidskulturens vanliga skapelser, och
Eriks-berg talar ett vältaligt språk om både
det ideella och det gedigna i hänsofna
generationers sträfvanden, på samma
gång det dock följt med sin tid och
ej i likhet med så många andra
svenska herresäten antingen stannat i
utvecklingen eller hemfallit åt förfallet.
Den trakt af Södermanland, där
Eriksberg reser sin lika vackra som
ståtliga slottsbyggnad, är gammal byggd.
Redan under unionstiden var häradet,
som då kallades Uphunde eller Uppunde
och sträckte sig från Långhalsen och
sydvästra fjärden af Båfven upp emot
Nerikes gräns, fördeladt i många
socknar och räknade åtskilliga betydande
sätesgårdar, som ägdes af bland andra
de gamla medeltidssläkterna Natt och
Dag, Sture, Sparre, Lilje m. fl. Bland
dessa gårdar träffa vi äfven en med
namnet Pinnatorp, som låg vid en
mindre sjö nordost om Yngarn och
som i början af r 500-talet ägdes af
väpnaren Knut Nilsson. Denne sålde
det jämte flera andra gårdar i trakten
år 1508 till fru Anna Karlsdotter till
Vinstorp, hvilken var änka efter riddaren
Erik Eriksson Gyllenstierna.
Pinnatorp stannade sedan hos hennes
ättlingar af Gyllenstiernska släkten i
öf-ver tvåhundra år, och som hufvudgård
i ett redan vid midten af 1600-talet
rätt ansenligt gods förändrades dess
namn till Eriksberg efter riksrådet
friherre Erik Karlsson Gyllenstierna till
Ulaborg, den af ägarna, som först
bebyggde gården slottslikt. Denne Erik
Gyllenstierna var gift med Beata von
Yxkull, hvars minne gått till
eftervärlden med benämningen Pintorpafrun, en
kraftfull och sträng, ordningsälskande
och duglig dam, som i folksägnen länge
spökat på Eriksberg, men hvars
efter-mäle en nyare tids forskning beröfvat
de frånstötande dragen. Enligt
traditionen var fru Beata icke blott sträng
utan äfven så elak, att hon stod i
förbund med själfva hin onde. I
värk-ligheten var hon säkerligen blott ännu
SÖDRA SLOTTSKASADEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
