Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅNGENSKAP.
Fritt efter Les Oies sauvages af GUY DE MAUPASSANT.
Och allt är stumt, och lyktad fågelsången,
och löfven gulna, sommaren förgången:
en blygrå rymd ... ett öde fält af snö,
där några korpar blott i senhöststur.den
— djupsvarta fläckar på den hvita grunden —
sig leta rof att ej af hunger dö!
Då höres plötsligt som ett brus i höjden . . .
Af första snön förskräckt, till sydlifsfröjden
en flock af vildgäss drager nordanfrån.
I pilsnabb flykt — ej en sekund af hvila —
med sträckta halsar mot sitt mål de ila,
och luften fylles utaf vingars dån.
Men ledaren af rymdens pilgrimsskara
hörs ofta höja — och de andra svara —
sitt manande och gälla samlingsskri . . .
Och detta rop ett smärtfullt genljud väcker,
där stolt sin ban den fria flocken sträcker
i vingad trekant dragande förbi!
♦
Ty djupt därnere ses en annan skara vandra,
en skara bröder ock. — Ej mäktiga till flykt,
jordbundna, kufvade, de trängas med hvarandra
i dessa nötta spår, dem vanan trampar tryggt . . .
Men när de höra så det maningsropet skalla
från luftens karavan, när blicken, slö och skum,
ser brödrens kungaflykt däruppe — ser dem alla
i frihet ila hän längs eterns vida rum,
då vakna hjärtats halft förgätna morgondrömmar
till lif inom dem. Ack, där hviskar underbart
om ljusa vidders fröjd, om sommarljumma strömmar,
om himmel hög och blå, om sol, som lyser klart!
Af längtan gripas de att ock mot ljuset svinga . . .
Men fåfängt vingen späns — ack, krafte?i fattas dem!
Då ... i sin vanmakts ve, vildt flaxande de springa
på fältets unga snö . . . och upp mot rymdens hem,
där brödraflocken snart bland fjärran moln försvinner,
sig höjer skälfvande ett samfäldt klagoskri,
de fångnas hjärteskri, där längtans ångest brinner —
ljud, hesa, skärande med hopplös jämmer i . . .
5. L—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
