Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väte och syre*. Kväfvet kan i
bom-ullskrutet ingå i mycket olika
proportioner, och på mängden häraf beror
bomullskrutets explosiva styrka, hvilken
tilltager med kväfvehalten. Därför, ju
häftigare sprängkraft man önskar hos
bomullskrutet, desto starkare
salpetersyra måste användas och desto längre
tid bör syran invärka på bomullen.
En höjning af syreblandningens
temperatur sänker däremot kväfvehalten.
Sedan bomullen den bestämda tiden
legat i syreblandningen, upptages den,
och syrorna afcentrifugeras. För att
fullständigt aflägsna hvarje spår af fri
syra skäres bomullskrutet i holländare
till korta fibrer, hvilka sedermera
kokas i vatten, vanligtvis med någon
tillsats af soda. Det nu färdiga
bomullskrutet är till utseendet fullkomligt
likt vanlig sönderskuren bomull, men
trots detta sitt oskyldiga utseende har
det inom sig boende en fruktansvärd
kraft. I fuktigt tillstånd brinner det
ej, men exploderar vid antändning med
knallhatt, till följd af hvilken egenskap
det användes såsom sprängladdning i
minor och torpedos. Det torra bom-
* Den kemiska reaktionen vid bildandet af
bomullskrut är följande:
ClaHa0O10 + 6 HNO, = C12H14(0N02)c0, +
-f 6H,0.
ullskrutet är däremot ytterligt
lättan-tändligt, om det utsättes för hög
temperatur, slag eller friktion, och brinner
med en så oerhörd hastighet, att man
exempelvis kan förbränna några gram
högnitrerad bomull på utbredt
svartkrut utan att detta tändes.
De första försöken att antända
bomullskrutet direkt såsom ammunition i
skjutvapen strandade på dess alltför
häftiga sprängvärkan. Emellertid hade
en amerikansk läkare Maynard redan
år 1847 funnit, att vissa
nitrerings-grader af bomullskrut lätt lösas i en
blandning af eter och alkohol,
hvilken lösning han under namn af
collo-dium införde i kirurgien. Man har
sedan funnit en hel serie organiska
lösningsämnen för bomullskrut, och det
är på denna dess egenskap, som man
grundat tillvärkningen af de rökfria
krutsortema.
Man skiljer på olika slag af rökfritt
krut allt efter nitreringsgraden hos det
bomullskrut, som användes, och de
lösningsämnen, hvarmed detta
behandlas. De rökfria krutsorter, som
tillvärkas inom vårt land, indelar man i
följande tvänne hufvudgrupper:
gelati-neradt bomullskrut och
nitroglycerinhal tigt krut. Krut af det första slaget
tillvärkas vid statens krutbruk Åker
såväl för gevär som fältkanoner och är
fabrikationssättet i korthet följande.
Bomullskrut med hög nitreringsgrad
torkas vid 40° C., hvarefter det i en
för ändamålet afsedd blandningsapparat
knådas med ett flyktigt lösningsämne
så lång tid, att allt bomullskrutet
blif-vit fullständigt löst. Härefter utvalsas
massan mellan grada stålvalsar till
plattor af den tjocklek, som önskas. Dessa
plattor skäras vidare till korn eller
formas till rör, beroende på det vapen,
hvartill krutet skall användas. Den sista
processen är torkningen med varm luft
för att aflägsna det flyktiga
lösnings-ämnet.
Det nitroglycerinhaltiga krutet
uppfanns af vår berömde landsman Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
