Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I allmänhet anses en
finans-En misskänd minister i de stora modärna
finans- staterna med deras oerhörda,
minister, ständigt växande utgifter och
ofantliga skuldbördor icke vara
bäddad på rosor, allra minst då han för
sitt folks representanter nödgas framlägga
en budget, som slutar med en gläsande
underbalans, och för att täcka denna kommer
med förslag till nya skatter eller tager sin
tillflykt till lån. Att folkrepresentanterna
själfva kunna ha någon skuld i ett så
ledsamt resultat, faller dem merendels icke
in, och visar sig finansministern icke
såsom den trollkarl, hvilken kan plocka fikon
af tistel eller drufvor af törne, får han i
rundligt mått uppbära representationens
och därnäst hela folkets missnöje. Den.
engelska finansministern, sir Michael
Hicks-Beach, Black Michael, som man på grund
af hans svartmuskiga utseende kallat
honom efter en i Old Englands
brottmåls-annaler bekant stråtröfvare och romantisk
landsvägsriddare, har i dagarna fått erfara
denna sanning. Medan lord Kitchener
uppbjuder alla krafter att omsider bringa
boerkriget till snarast möjliga slut, så mycket
hällre som pästen alltmer griper omkring
sig i Kapstaden och kaffrerna i Natal visa
tecken till att icke sätta så stort värde på
den engelska civilisationens välsignelser,
att de icke rätt gärna synas vilja med våld
afskudda sig de samma, har sir Michael
haft det mindre behagliga görat att
hopsummera kostnaderna för kriget och
framlägga dem för parlamentet.
Skattkam-markanslären torde icke ha känt sig
öf-ver höfvan uppbyggd af de resultat, till
hvilka hans lilla addition fört honom Då
utgifterna för ett år, 1900—1901, stigit till
den nätta summan af 3,250 millioner och
bristen uppgår till 780 millioner kronor,
kan till och med en britisk finansminister
känna sig illa till mods. Sir Michael har
emellertid med en oförbehållsamhet, som
icke medgifvit några slags
bokföringskon-ster eller förskönande manipulationer, för
parlamentet framlagt sin otrefliga räkning
och därmed tillvunnit sig ett erkännande
från den liberala oppositionens gamle ledare,
den på sin tid såsom finansminister i ett af
Gladstones kabinett berömde sir William
Harcourt, som dock betecknat budgeten
såsom »ett kapitel ur de konservativa
finansernas bedröfliga historia».
För att täcka den redan befintliga
bristen äfvensom det lika stora deficit,
skatt-kammarkanslären förutser för nästa finansår,
således en summa af i rundt tal 1,500
millioner kronor, har han icke vetat annan
utväg än att taga sin tillflykt till de båda
be-pröfvade medlen: nya skatter och nya lån.
De förra äro af gammalt ett för de
konservativa särdeles behagligt medel, i
synnerhet då de hvälfvas på de axlar, som
minst kunna bära dem; hvad åter de
senare angår, ha både konservativa och
liberala täflut om att anlita dem under
allehanda former och »typer», såsom det
heter på finansspråket, lån med amortering,
ouppsägbara lån, lån i form af premierade
statslotterier o. s. v. Sir Michael ökar nu
inkomstskatten med två pence för hvarje
pund sterling, d. v. s. från 5 till 5,80
procent och hoppas härmed få ihop en ökad
statsinkomst af omkring 30 millioner
kronor. Därnäst föreslår han en skatt på
raffineradt socker af 3 kr. 90 öre per cowelt
(- 112 skålpund), som han beräknar skall
inbringa lika mycket, och slutligen
belägger han stenkol med en utförseltull af
1 krona per ton, en afgift, som han hoppas
skall inbringa omkring 38 millioner och
som han anser, att utlandet skall betala.
Slutligen föreslår sir Michael att inställa
amorteringen af den engelska statsskulden
och låta motsvarande belopp bidraga till
bristens täckande och så till sist låna 1,125
millioner kronor. Det öfverslag,
skati-kammarkanslären till sist gör af kostnaderna
för mr Joseph Chamberlains lilla affär
belöper sig till 2,810 millioner kronor, och man
inser utan svårighet, att ett dylikt svalg att
fylla ovillkorligen måste allvarsamt
blottställa jämvikten i budgeten och det
ekonomiska välståndet. Sir William-Harcourt
gjorde också med vemod en jämförelse
mellan det nya århundradets början och
Peels och Gladstones blomstrande tider
och öfverlägsna finansförvaltning, som gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
