Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INGRES: HOMKROS TRIUMF.
sidan, och här hade äfven »italienarne»
d. v. s. specialisterna i
punkteringskonsten — marmorhuggarne,
gipsskä-rarne och modellörerna, en bildhuggares
nödvändiga medarbetare, slagit sig ner
i sina arbetsgifvares närhet.
# # %
Lefnadsvanorna och sättet att
uppträda voro, hvad de unge
konsteleverna beträffar, inom båda områdena
desamma. De vandrade ut på gatorna
klädda i sina tröjor, mössor, hvita
blusar och till och med barhufvade.
Stundom voro tröjorna röda till färgen och
jag minnes ännu, hurusom på
morgonen den 2 dec. 1821, när vår skara
i sluten trupp vandrade iväg till vårt
vanliga matlokus, en kavalleriskvadron
tog oss för insurgenter, då den såg
våra bara hufvuden och röda skjortor,
och nästan red öfver oss.
Före 1855 hade ingen af konstnä-
rerna vunnit ett allmänt och obestridt
erkännande. Också var
hederslegionens röda band eller officersrosetten på
en målares bröst en sällsynt företeelse
för att icke tala om
kommendörsvär-digheten, som först efter utställningen
nämnda år tilldelades några af dem.
I sitt uppträdande voro de alla
under alla förhållanden anspråkslösa, enkla
och okonstlade med något zigenaraktigt
öfver sig, hvilket icke värkade obehagligt.
Äfven sedan »Bousingoternas»
(»Sjömanshatt arnes») dagar på 1830- och
1840-talet voro öfver och det långa håret,
de vida byxorna och de bredskyggiga
hat-tarne kommit ur modet, behöfde man
icke frukta för, att en målare eller en
skulptör skulle blifva tagen för en
handelsman eller en medlem af Institutet
för en borgmästare. En liten
obetydlig skillnad i dräkten, ett mer
ogene-radt sätt att röra sig; med ett ord, ett
drag af originalitet, som utmärkte äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
