Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstvärlden
MÅLARKONST I REKLAMENS TJÄNST.
(Ur W. S. ROGERS’ »BOOK OF THE POSTER».)
Reklam medelst skylt och affisch
var känd i det gamla Egypten, i Athén
och Rom, sedan ett par sekel tillbaka
i Japan och Kina, och t. o. m. i
Europa längre bort i tiden än man
vanligen föreställer sig. Det var dock
först med reproduktionsteknikens
utveckling efter litografiens uppfinnande,
eller med andra ord, ett stycke in på
1800-talet, affischtryck kunde
bedrif-vas i nämnvärdt stor skala och till för
afnämare antagliga priser, och det är
ej förr än mot slutet af 186o-talet den
sålunda tillvärkade prisbilliga och för
stor spridning afsedda affischen kan
sägas uppträda i konstnärlig skepnad.
Dessa affischer utgingo från Jules
Ché-rets litografiska anstalt i Paris. Chéret
hade i London studerat färglitografi
och sysslat med tecknandet af
modeplanscher, musikomslag och mindre
affischer innan han i Paris anlade eget
litografiskt tryckeri och gjorde
affischtryck till sin specialitet. Hans tidigare
affischer kännetecknas af de svarta
konturlinjerna och det i allmänhet något
mörka och tunga intrycket, men sedan
han dels närmat sig impressionistema,
dels gjort en studieresa i Spanien och
där fått ögat öppet för kraftiga och
lysande färger, öfvergick han till blåa
konturer och liflig kolorit. Chérets
produktivitet har frambringat bortåt
femhundra olika affischer. Han är en
mästerlig tecknare, som ser den
muntra sidan af lifvet och älskar det
behagfulla; hans färger äro läckra och
transparanta primafärger, och han har
i synnerhet i sina ofta använda
reflexljuseffekter, icke sin öfverman inom hela
affischmåleriet. Chérets komposition
är tadelfri, oaktadt det detaljerade
utförandet förlorar han aldrig ur sikte
att låta affischens hufvudmotiv genast
springa i ögonen. Redan 1880 sade
Karl Huysman, att Chérets affischer
visade tusenfaldt mera talang än
flertalet af de å Parissalongen utställda
taflorna. Chéret var banbrytaren, och
han står ännu som den oöfverträffade
doyenen bland affischmålare. Den som
står närmast i rang torde vara den
mähriske Alphonse Marie Mucha
hvilken i unga år kom till Paris, där
lärde målarkonsten, och efter åtskilliga
nappatag med ödet stannade vid
affischmåleriet. Mucha är främst af allt
tecknare, allsidig detaljkännare och
ornamentkompositör. Hans
detaljkännedom om metaller, trä och sten,
juveler, insekter och växter är rent af
underbar och i behandling af draperi
är han oöfverträffad. Ehuru han ofta
utfyller det kring hufvudfiguren
återstående rummet med detaljeradt
utarbetade och ganska komplicerade
orne-ringar, värka dessa sällan försvagande
på den kraft hvarmed figuren träder
fram och genast fångar
uppmärksamheten med sin naturliga och osökta
ställning, sin värdiga hållning och
klassiska förfining. Hans affischer stanna
ej vid att göra sig uppmärksammade,
de väcka också, sedan första
ögonblickets nyfikenhet är förbi, ett varaktigt
intresse. Han har Sarah Bernhardts
vänskap och beskydd att tacka för
mycket, och häri får man också söka
anledningen till att han för några af
sina bästa arbeten valt just hennes bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
