Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid en liten
flod ett stycke
inne i landet,
där det fanns
godt om
mossar och
fossiler, och där
tillgången på
färskt vatten
var, som hans
spanske kock
uttryckte sig,
»muy rico».
MrDusénhade
medfört lyra
väl beväpnade
gauchos,
hvil-kaskulletjänst-göra som vägvisare äfvensom utgöra ett
slags skyddsvakt för den händelse
infödingarna visade fiendtliga afsikter.
Svenskarna förvånades öfver att jag fyllde
vatten från en liten å, som rann ut i
Angostoviken. Det fanns bättre vatten
läng e upp i deras närhet, sade man
mig. De voro hyggliga män, dessa
skandinaver, men jag fruktade för, att
de allesammans skulle blifva
krymplingar, ty de hade slagit läger i en
otäck sumptrakt, och sådant alstrar
reumatism af värsta slag.
Jag borde, att döma af alla de
motigheter, som på sista tiden träffat mig,
hafva afstått från att fortsätta resan
och helt beskedligt vändt Spray’s
för-stäf mot hemmets strand, men kunde
ej besluta mig därtill; en amerikanare
tappar ej modet så lätt. Den 13
april lättade jag i Port Angosto för
sjunde gången ankar och styrde mot
väster. Jag var, som förut blifvit sagdt
— fri från all vidskepelse, ty i så fall
hade jag icke seglat den 13. Men
motgångarna tycktes ej vilja upphöra,
och detta gaf mig litet att fundera på.
Spray greps nämligen snart efter
af-seglingen af en williwaw och fördes
ned mot en holme, den jag med knapp
nöd klarerade, men blott för att strax
därpå drifva mot en annan. När dessa
byar kommo
hade jag svårt
att manövrera
kuttern, som,
likt en spån
af dem hastigt
fördes bort.
Stormbyn gick
emellertid
snart öfver, och
kort därefter
sprang vinden
om till ostlig,
hvilket kom
mig väl till
pass, ty jag
hoppades, att,
om den stode
sig, snart vara ute i Stilla oceanen.
Den 14 april vid middagstiden hade
jag kap Pillar tvärs om babord, men
fick där känna på en krabbsjö sådan
jag aldrig förr varit med om.
Strömmen löpte med sex knops fart och
därtill kom Stilla hafvets dyningar,
hvilka brottades med det af östan vinden
framkallade häftiga vågsvallet. Jag
passerade kap Pillar och Evangelistas, några
alldeles i hafsbandet liggande klippor.
Med stadig hand höll jag rodret och
förde kuttern fram mellan tvärbranta
toppsjöar, dem jag endast med knapp
nöd kunde undvika att få ombord.
De upptornade sig för och akter, rundt
omkring, och Spray slingrade så hårdt
att jag, för att ej gå öfverbord, måste
hålla mig fast vid relingen.
Så småningom sjönko bakom mig
vid horisonten Sydamerikanska
fastlandets blågrå bärgshöjder och jag
uppstämde till Sprays ära ett ljudeligt
»hurra», till stor förvåning för
fiskmåsar och pinguiner, som kretsade omkring
i hopp om förmodligen att få sig litet
till lifs i form af afskräden från Sprays
välförsedda kök. Sådan uteblef ej
häller, ty jag kastade i sjön en mängd
taljklumpar, som girigt slukades af dessa
luftens oroliga invånare. Hur pass
belåtna de blefvo med välfägnaden är
KONUNG MANUEL CAROZZAS HUS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
