Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lerna gå långsamma, men mäktiga
strömmar på djupet mot ekvatorn, där
de långsamt stiga upp mot ytan,
uppvärmas och återvända mot polerna för
att än en gång, sedan de absorberat
syre, börja sitt kretslopp och möjliggöra
lifvet för de djur, som lefva på
bottnen. Svarta hafvet, som icke har
någon förbindelse på djupet med
oceanen, saknar djupvattenslif af högre art
än bakterielifvet, och vattnet vid dess
botten är starkt svafvelaktigt.
Man antar, att mer än 92 % af
hafsbottnen har en temperatur lägre än
4,5 0 C. Å Challenger använde man
detta kalla vatten till afkylning af
dricksvattnet ombord. Det grunda Röda
DEN GYMNASTIKDRÄKT, SOM ANVÄNDES AF
ELEVERNA VID FRU RERGMAN-ÖSTERBKRGS
INSTITUT PÅ. K1NGSFIEI.D I ENGLAND.
hafvet är den saltsjö, som har den
varmaste temperatur, ty äfven på dess
största djup visar temperaturen 21 0 C.
Oceanografien är en vetenskap, full
af underbara företeelser, hvilkas antal
hvarje år ökas och alltmer bereda
vetenskapsmännen stora svårigheter, men
också äro af ett ofantligt intresse.
Professor Agassiz har just återvändt från
en lång resa i Stilla hafvet på det
amerikanska fartyget Albatross. En
tysk expedition är sysselsatt med
forskningar i Södra Ishafvet, och sir John
Murray förbereder en skottsk
expedition. Som man finner, har oceanografien,
ehuru en relativt ny vetenskap, dock
redan tagit ganska stor utsträckning.
DEN SVENSKA
GYMNASTIKEN OCH DESS
FRANSKA VÄNNER.
För VARIA af RALPH.
"Cransmännen äro som bekant mycket
svaga för hvad de kalla en
»vacker gest». I sina kroppsöfningar,
liksom i nästan allt hvad de företaga sig,
lägga de därför an på hvad som synes,
på den yttre formen. Gymnastiken
liksom sporten är för dem vida mindre
uppfostringsmedel än ett medel att knipa
applåder.
Den franska gymnastiken såväl i
skolorna som i hären och i de frivilliga
gymnastikföreningarna tar uteslutande
sikte på att utveckla muskelstyrkan, att
öka stridsdugligheten eller att inlära
vissa konststycken. Medan Ling och
hans efterföljare i Sverige för länge
sedan byggt gymnastiken på de exakta
vetenskapernas grund, medan Tyskland
likaledes skapat sig en egen
gymnastikmetod, har gymnastiken i Frankrike
hittills hufvudsakligen betraktats som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
