Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen hvarje år inbjudits att deltaga i
dessa uppvisningar.
Men den första praktiska segern vanns
i staden S:t Germain, hvars
municipal-råd efter en uppvisning af den svenska
föreningen i Paris i mars 1900 lät
införa den nya metoden vid stadens
skolor. Man rekvirerade en svensk
gymnast att leda öfningarne, och entusiasmen
hos S:t Germainborna för den nya
gymnastiken blef så stor, att den till
och med trängde genom klostermurarna.
Priorinnan vid »Convent de la nativité
de la Vierge» kallade direktör
Kum-lien att ett par gånger i veckan öfva
de unga flickorna i klosterskolan i den
nya, märkvärdiga gymnastiken.
Så kom världsutställningen 1900 och
med den öfverstlöjtnant Balcks och
hans stora trupps uppvisningar på
Gym-nase Yoltaire i Paris, hvilka genom
konung Oskars närvaro fingo en
sär-skildt betydelsefull prägel. Man har
från mycket kompetent håll i Sverige
skarpt kritiserat dessa uppvisningar och
de därvid utförda programmen. Öfver
hufvud taget kan det dock icke
förnekas, att de utgjorde en storartad
reklam för vårt svenska system bland
franska allmänheten. Men på de
franska fackmän, hvilka satt sig i spetsen
för systemets införande i Frankrike,
slogo de icke an. Professor Demeny,
som är en så varm anhängare af Lings
system, att han kallas »den franske
Ling», klandrade »öfverdriften» i
rörelserna vid dessa uppvisningar och
frånvaron af »progression». Han menade
att de rörelseformer, man valt, vore
delvis för svåra för att vara lämpliga
vid en pedagogisk gymnastik, hvilken
bör kunna utföras af alla, äfven den
svagaste. Hugues Le Roux skref, att
man något beklagat den mera
militä-riska än pedagogiska karaktären af
dessa uppvisningar, och att de behöft
kompletteras med några öfningar af
centralinstitutets elever. I
idrottsorga-net Le Stand skref slutligen dess
direktör, Th. Riboud, att »de officiella sven-
ska gymnastikuppvisningarna i Gymnase
Voltaire öfverraskat dem bland oss,
hvilka i Sverige studerat metoden, i
det de dagöfningar, som visats, icke
liknade dem vi iakttagit i detta land.»
Värre än detta var dock, att i de
tryckta program, som vid uppvisningen
utdelades, den svenska gymnastikens
principer utvecklades på ett sätt, som
gaf anledning till missförstånd. Efter
det den svenska folktypen anförts som
ett vackert bevis på den Lingska
gymnastikens plastiskt förskönande inflytande
hette det nämligen:
»Men om denna gymnastik är
utmärkt i arkitektoniskt hänseende, är
den något abstrakt och föga rekreativ;
den har värdet af en skolläxa,
nödvändig, utmärkt till och med, men föga
behaglig att utföra; se här orsaken till
att gymnastikföreningarna i Sverige icke
räkna så många deltagare, som man
kunnat vänta.»
Är det sant att vår gymnastik är
abstrakt, tråkig som en skolläxa och
icke en gång rekreativ, hvarföre reste
man då till Paris för att visa ett så
eländigt system? Man må förlåta
fransmännen, om de efter dessa
upplysningar förlorade lusten att göra närmare
bekantskap med den svenska
gymnastiken. Med all rätt skulle de kunnat
svara: »En föga behaglig skolläxa,
tackar så mycket, vi ha nog af läxor för
våra barn utan att till dem lägga en
svensk.»
Detta svar uteblef häller icke. I
augusti 1900 hölls en kongress i
Gymnase Japy i Paris af 1’Union des
pro-fesseurs de gymnastique de France.
Härvid beslöts att protestera mot den
svenska gymnastikens införande,
emedan »denna gymnastiks officiella
representant själf förklarat metoden värka
afskräckande på den svenska ungdomens
lust för kroppsöfningar.» Det är nu
visserligen sant, att gymnastiklärarne på
förhand voro intagna mot systemet och
därför med glädje grepo det vapen,
man räckte dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
