- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 4 (1901) /
566

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När slottet kom i M:me Bonapartes
ägo, var det ett behagligt landställe,
men tämligen förfallet. Med sin
aristokratiska smak kunde Josephine icke
länge vara belåten med en egendom
af så ruskigt utseende. Hon lät
därför mycket snart restaurera slottet och
fullständigt omdana parken. Arkitekten
Lenoir ombetroddes med detta
sistnämnda arbete, och han förvandlade
parken till en sagoträdgård. Följande
denna blandning af antik och modärn
smak, som var utmärkande för den
tiden, inledde han en liten flod i
parken, där den fick bilda kaskader,
an-lade en labyrint och upptog slingrande
gångar under träden; han reste
kolonnader och uppförde ett kärlekstämpel,
slog en del rustika broar öfver »floden»
och gaf en behaglig relief åt det hela
genom att resa ett antal förtjusande
marmorstatyer.

Josephine å sin sida införskref
exotiska träd och växter från alla delar
af jordklotet, fyllde parken med fjäderfä
af lysande färger, och vattnet i »floden»
lifvades af svanar, ankor och andra
vattenfåglar, hvilka Förste konsuln
stundom till hennes stora förtret från sitt
sängkammarfönster sköt till måls på
med en liten bössa. Slutligen lät hon
uppföra praktfulla växthus, som hon
fyllde med de sällsyntaste och
dyrbaraste blommor. Ungefär midt uti ett
af de största växthusen lät den
genialiska kreolskan inrätta en salong, skild
från det egentliga växthuset genom ett
slags öppen portik, uppburen af två
dyrbara marmorpelare. Härifrån kunde
man njuta anblicken och doften af
blommorna. M:me Bonaparte kände
aldrig pänningars värde, och hon köpte
till fabulösa priser de sällsyntaste
växter; hon betalade ända till fyratusen
francs för en enda tulpanlök.

Den intelligent utförda restaureringen
ger ännu en utmärkt föreställning om
utseendet af detta paradis under
konsulatet.

Vid inträdet i den stora byggnaden

befinner sig besökaren i en stor
vesti-bul, uppburen af pelare i stuck,
hvar-ifrån man har utsikt till trädgårdarna
å ömse sidor. Vänder man sig nu åt
höger, kommer man in i ett rum, som,
användt till biljardrum, ej innehåller
något anmärkningsvärdt. Mycket
intressant är däremot mottagningsrummet,
till hvilket det leder. Måladt af
Per-cier och Fontaine — två berömda
konstnärer i början af nittonde
århundradet, hvilka utöfvade betydligt
inflytande på den tidens artistiska
tendenser — är det onekligen ett vackert
rum med sina utsökta scener ur Daphne
och Chloe, sin vackra marmorspis —
en gåfva af Pius VII — från hvilken
beklagligtvis mosaikerna och de
dyrbara stenarterna saknats allt sedan
fransktyska kriget. Det närgränsande
rummet med det stjärnströdda taket är
musiksalongen, som på sin tid
tjänstgjorde som teater. En dörr vid ändan
åt höger leder till de rum, som af
artisterna användes till klädloger.

Återvändande till vestibulen kommer
man åt vänster till matsalen, som har
ett något kuriöst utseende med sin
marmorbassin och sin panel med
afbildningar af de nio muserna, målade af
Lafitte i pompejansk stil. Den plats,
där Josephines länstol brukade stå, är
betecknad med ett stort palmträd.
Härifrån inkommer man i konseljrummet,
hvilket är det enda rum, som ännu
icke är fullt restaureradt; men arbetet
blir snart färdigt, och rummet kommer
då att te sig sådant det var förut med
målning i imitation détente med breda
blåa och hvita ränder.

Vi befinna oss nu i den stora hallen
med sina pelare af massiv mahogny,
hvilken Napoleon begagnade till
bibliotek. Det förgylda träet har blifvit
beundransvärdt väl renoveradt, taket,
måladt af Percier och Fontaine, är
fullständigt restaureradt, och den gamla
målningen, som fjällade af sig, har
blifvit fäst af målaren Jambon medels en
särskild metod. Det var här, som Napo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:57:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1901/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free