Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
radius, och från 1563, då han sålunda
var 16 år, stamma de första
observationer man har af honom. Redan nu
fann han att de beräkningar man hade
af planeternas rörelser ej voro korrekta
och att sålunda inom astronomien
mycket var att göra.
Efter ett besök i hemmet,
förorsa-kadt af fosterfaderns död, reste han
åter ut, denna gång till Wittenberg.
Men då han vistats här några
månader utbröt pest i staden och förjagade
studenterna därifrån. Brahe reste till
Rostock, alltjämt fortsättande sina
observationer. Det var här han råkade i
tvist med en annan dansk adelsman,
Manderup Parsberg, en tvist som
slutade med handgemäng, hvari Tycho
fick en del af näsan athuggen. Han
gjorde sig en annan näsa af en
legering af guld och silfver, hvilken med
något slags lim fastsattes, och på en
del af hans porträtt synes det ganska
tydligt att han bär lösnäsa.
Sedan han ännu en gång besökt
Danmark, där han ej rätt fann sig
tillfreds, reste han ut för tredje gången
och uppehöll sig nu en längre tid i
Augsburg, där han med tillhjälp af de
skickliga konstnärer och handtvärkare
som här funnos konstruerade en värdig
kvadrant, en stor sextant och en stor
glob, på hvilken han ämnade efter
noggranna mätningar och beräkningar
utsätta fixstjärnorna. Den var förfärdigad
af väl svarfvadt trä, som belädes med
förgylda messingsplåtar, däri stjärnorna
skulle ingraveras. Globen var 4 fot i
diameter och under nästan hela sin
lefnad fortfor han att arbeta på denna,
så att han slutligen omsorgsfullt
beräknat läget för 1,000 fixstjärnor och
insatt dem på sin glob.
Efter återkomsten hem började kemien
och alkemien fängsla hans intresse, så
att han syntes för dem försumma
astronomien. Hans morbror Sten Bille till
Vanås och Råbelöf hade i förläning
det indragna Herrevadskloster och hade
här låtit inrätta ett laboratorium, där
Tycho Brahe arbetade. Han kallades
åter till astronomen genom ett bud
från stjärnhimlen själf. Den 11 Nov.
1572 hade han arbetat hela dagen i
sitt laboratorium. Himlen hade flera
dagar varit höljd i moln, men då han
denna dag sent på kvällen återvände
från sitt laboratorium till gården var
himlen molnfri och stjärnklar, och då
han kastade blicken ditupp stannade
han, slagen af häpnad. Han såg i
stjärnbilden Cassiopeia en ny stjärna,
som lyste starkare än någon dylik af
första ordningen och i glans blott kunde
jemföras med Venus, då den är jorden
närmast. Han frågade några
förbifa-rande bönder om de sågo den, han
skyndade tillbaka till sitt laboratorium
och utkallade sina arbetare och fick
af dem bekräftelse på att han ej
gäckades af någon synvilla.
Nu upptog han med ifver sina
astronomiska undersökningar. Han ville
bestämma den nya stjärnans plats,
undersöka om den rörde sig i förhållande
till fixstjärnorna, om den sålunda hörde
till dessa eller planeterna eller måhända
var en komet. Han fortfor att iakttaga
den så länge den syntes. Redan i
December började dess ljusstyrka att
aftaga, tills den under året 1574
alldeles försvann. Genom sina
observationer faststälde han att den måste
tillhöra fixstjärnorna.
Då han meddelade sina lärda
vänner i Köpenhamn dessa undersökningar
ville de öfvertala honom att trycka
dem. Men han vägrade, då det
ansågs nedsättande för en adelsman att
utgifva en bok. Efter en utrikes resa,
hvarunder han tagit kännedom om andra
astronomers iakttagelser och tolkningar
rörande den märkliga företeelsen och
funnit dessa vara i de flesta fall
orimliga, i alla händelser underlägsna hans
egna, ändrade han mening, och sålunda
utkom Tycho Brahes första arbete, »De
nova Stella» (Om den nya stjärnan).
Under sina arbeten denna tid
biträddes han af sin högt begåfvade syster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
