Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingångarna förlagda. Innanför vallarne
var en park, innanför denna åter en
blomsterträdgård och i midten en fri,
cirkelrund plats, på hvilken slottet höjde
sig. Härifrån gingo snörräta gångar
till vallarnes fyra höm, där hvälfda
portbyggnader funnos, hvari voro
inrymda bostäder för biträden,
boktryckeri m. m.
Själfva slottet var bygdt i holländsk
renässans, men af en egendomlig form,
som Brahe själf bestämt. Grundplanen
var kvadratisk och sidorna vette
nog-grannt mot de fyra väderstrecken. Vid
norra och södra sidorna stodo två låga
runda torn, omgifna af gallerier.
Byggnaden var i två våningar och öfver
midten höjde sig en åttkantig
tornbyggnad med kupol och spira. Vid sidan
af detta torn funnos två mindre med
altaner.
Det inre delades genom korsande
korridorer i fyra lika stora rum, af
hvilka det ena var Tycho Brahes
arbetsrum. I ena sidotornet var
bibliotek och museum med en mängd
konstsaker. Här stod också forskarens
himmelsglob. I andra sidorummet var kök
med en brunn, från hvilken en sinnrik
tryckpump ledde vattnet till olika delar
af byggnaden. I tornets öfre del, som
genom lämmar kunde öppnas, voro
instrument uppstälda, liksom på
altanerna, och här företogos
observationerna. För öfrigt var byggnaden
in-och utvändigt prydd med symboliska
ornament, väggarne voro i det inre
beklädda med gyllenlädertapeter,
målningar o. s. v. På dörrar och möbler
sågos konstigt utskurna figurer, på
borden stodo musikaliska instrument och
andra kuriositeter och öfverallt, öfver
dörrar och nischer, på kaminer och
gesimser, på bilder, ur och instrument
lästes latinska verser och filosofiska
sentenser. Att denna byggnad icke
kunnat åstadkommas utan att bönderna
oskäligt besvärades framgår af
klagomål från dem, hvilket föranledde att
deras skyldigheter och rättigheter genom
en kunglig förordning 1581 blefvo
närmare preciserade.
År 1584 lät Tycho Brahe bygga ett
särskildt observatorium omkring 70 steg
söder om Uranienborg. Det kallades
Stjerneborg och var nästan helt och
hållet underjordiskt, för att
instrumenten skulle stå fast och säkert, och ofvan
jord reste sig blott öfver de
underjordiska rummen låga kupoler och torn,
hvilka kunde öppnas åt olika håll.
Endast arbetsrummet var täckt med ett
hvalf, utanpå beklädt med grästorf.
Midt på detta stod en Merkurius af
brons, som genom en mekanism inifrån
kunde sättas i rörelse. Det hela var
omgifvet af ett staket i kvadrat med
halfcirkelformiga utvikningar midt på
hvarje af kvadratens fyra sidor. Inom
dessa och i hörnen stodo stenpelare
och stativ, hvarå smärre instrument
kunde uppsättas.
Nedgången till det inre skedde genom
en portal, prydd med skulpturer, och
öfver densamma reste sig tre stenlejon,
hvaraf det mellersta bar en sköld med
följande inskrift (på latin):
»Makt och rikedom förgå, blott
konsten evigt förblifver.»
Å portalen fanns äfven en längre
latinsk inskrift i förgylda bokstäfver,
hvarå Brahe erinrade att han med
otrolig möda och kostnad hade åvägabragt
de förträffliga inrättningar man här såg
och ålade efterkommande som en helig
plikt att bevara detta dyrbara arf, som
han kvarlämnade åt dem till
fäderneslandets ära och vetenskapens fromma.
Vid nedstigandet i Stjerneborg kom
man först i det kvadratiska
arbetsrummet, hvilket stod i förbindelse med sex
cirkelrunda rum, där de olika större
instrumenten voro uppstälda. Äfven
här var rikt dekoreradt med målningar
och symboliska bilder. I arbetsrummet
voro sålunda åtta bilder, framställande
de sju förnämsta astronomer som
funnits, däribland Hipparkos, Ptolemæus,
Alfons af Kastilien, Kopernikus och
Tycho Brahe; den åttonde taflan åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
