- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 4 (1901) /
774

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig vara ensam härskare och ej
be-höfver täfla med de konstlade medel,
hvilka stadsmänniskorna resa mot
naturmakten för att bekämpa skuggornas
välde. Förty vi skapa oss illusionen
om att ha gjort oss till deras herre,
därföre att en af naturens mäktigaste
krafter låtit sig lånas till vår tjänst för
att leka dagsljus äfven under nattens
timmar.

Men illusionen i ett kör bort
illusionen i ett annat. Äfven den
lifligaste fantasi räcker ej till för att i den
modärna staden med dess elektriskt

belysta, raka gator fostra romantiska
föreställningar.

Emellertid, med eller i trots af allt
detta, frammanar öfvergången från
dag till natt äfven hos stadsvandraren
en stämning, som medvetet eller
omedvetet griper in i lifskänslan.
Åtminstone hos den, som är road af att
tänka, jag menar låta tankarne löpa en
smula fritt. Bara detta: att höra det
lifliga bullret, hvars olika ljud, toner
och upphof man nyss tydligt kunnat
urskilja, efter hand öfvergå till ett
obestämdt surr och alltmera domna
bort liksom en afstannande maskin,
eller detta, att alla föremåls fasta och

och begränsade konturer förlora
linjernas skärpa och sakta sammangjuta eller
upplösa sig i de fallande skuggorna,
—- blott och bart detta slår oss
såsom ett tecken af vår egen litenhet
gent emot storheten af en omgifning,
hvars utsträckning vår blick eller våra
sinnen ej mäkta famna i nattstämningen.
Och om sådana tankar väl endast hos ett
fåtal väcka reflexioner af djupare art, så
tända de så mycket lättare hos de flesta
det under dagens rörliga lif slumrande
minnet af mycket som varit och förgått,
af personer och händelser, som ingripit
i deras eller
andras tillvaro, af
något som
tilldragit sig just
då eller då eller
där . . .

* * *

Stockholm är
en minnesrik
stad, lika väl
som en vacker
stad, och som
låter bägge
de-larne komma till
sin fulla rätt.
Man kan väl
anmärka, att
själfva luften ej
— åtminstone
icke annat än helt undantagsvis •— äger
söderns etertransparens, ej såsom under
vissa himmelsstreck öfvergjuter eller
nästan genomskimrar tingen med ett evigt
guldglänsande solljus, eller såsom på
andra håll (exempelvis i Seinedalen och till
och med så nordligt som i vissa
trakter af England) låter dem framstå i
den fina hvitgråa dager, som i sig har
någonting af lifvets reflex. Sveriges
och särskildt mellan-Sveriges luft har
gärna något stålmättadt i tonen, som
ock väl passar för järnets land.

Men så stora äro de förändringar,
som vår hufvudstad i mångt och
mycket undergått inom en jämförelsevis

GRAND HOTEL.

Bruzelius foto.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:57:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1901/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free