Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyskarnes framfart där har framlagts
exempel. Den tyske junkern ärfver
sina rättigheter från far och farfar och
känner sin makt att fortsätta dessa
traditioner »af guds nåde» som en mystisk
härskarplikt. Det var om slika nöjda
och välbelåtna kavaljerer, redan
Beau-marchais Figaro uttalade det dräpande
ordet, att de blott hade gjort sig besväret
att låta sig födas — det var
under-förstådt, att sedan var allt
iordning-ställdt för dem.
Kleists far och mor dogo vid hans
späda ålder, och den uppfostran i
militärskolan, som en tant beredde
honom, behagade honom på längden
ej. Han var dock redan löjtnant, då
han tog afsked och ägnade sig åt
universitetsstudier, hvilka ej heller
synnerligen tilltalade honom. Det är redan
nu, som ung man, man hos honom
upptäcker något af denna
öfvermänni-skans mystiska makt, rättare sagdt och
enklare, genialitetens makt, som
Nietz-sche förhärligar. Denne Kleist
genom-drifver mot föräldrarnas vilja sin
för-lofning med general Zenges dotter,
Wilhelmine von Zenge. Fästmannen
är dock i mycket ett barn af sin
tidsålders tyska universitetspedanteri,
förstelnad i samtidens disciplinärt
pedagogiska regler, och behandlar också
fästmön som skolflicka. Den
ungdomligt egenrättfärdige skolläraren gör
emellertid högst intressanta frågor och har
i alla fall så många drag af oskyldigt
naiv forskningsifver, att, när vi
jämföra honom med vissa af våra rektorer,
hans pedanteri är snarast tilldragande
och vackert. Bland annat affattar han
en afhandling till sin fästmö om den
äkta uppfostran hos kvinnan. Hon
skall, förmanar han henne exempelvis,
hålla dagbok. Han ger henne riktiga
kriauppgifter. Han föreslår henne
bland annat att likna människorna
vid ett piano: »Då bör du dra
paral-lelen med stämmorna, resonnansbottnen,
spelaren, noterna». Eller hon skall
söka ett exempel på problemet: »hvad
är älskligt?» Han föreslår: »en majdag,
ett körsbär, en munter flicka». Det
är detta hon skall motivera. Eller han
framställer frågan: »Hvad är upphöjdt?»
Och han besvarar den själf: »en
soluppgång, en koral.» Han tillfrågar
henne också: »Hvad är tröstande?»
»Jo», säger han, »ett ljus i natten för
den vilsekomne» o. s. v.
Hur vemodigt stämd blir man ej
vid tanken på denne yngling, som
söker och kämpar för att finna sitt eget
väsens gåta och som älskar
bildningen, det, som vi nu för tiden kalla
kulturen, tillräckligt högt för att vilja
agera sträng skolmästare till och med
gent emot sin egen fästmö.
Ibland de uppgifter, han förelägger
henne, heter en på följande sätt: »Hvad
är nedslående?» Som ett exempel på,
hvad han tycker vara mest nedslående,
anför han: »Kyla i svaret, när man
frågar varmt och hjärtligt.» Hans
egen lifskamp var uttryckt i dessa ord.
Han var ett barn, som frågade varmt
och hjärtligt, ett barn, som gaf sig
helt som den naive frågaren.
Det var olyckligt för Kleist att det
var kyla i världens svar, när han
frågade ur sitt väsens djup.
När han 1801 befann sig i Paris,
vibrerar hela hans själ af frossan öfver
denna kyla:
»Förräderi, mord, tjufnad äro här rena
bagateller, hvilka ingen lägger på sinnet,
Hvarje nationalfest kostar i genomsnitt tio
människor lifvet . . . Två antipoder kunna
icke vara hvarandra mer främmande än
två grannar i Paris, och en stackars
främling kan ej fästa sig vid någon, likasom
ingen fäster sig vid honom.»
Det är främlingskapet på jorden,
som gör honom så intressant och
igen-känlig för oss, nervösa nutidsmänniskor,
för hvilka det är spöket att aldrig finna
oss hemma, för hvilka det vore
glädjen att åtminstone med illusion kunna
dikta oss ett hem, och för hvilka, jag
höll på att säga, gatlifvets larm och
tillfälliga armbågande är typen och
symbolen för det moderna lifvet. För min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
