Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beredande undersökningar. Först 1876
bildades emellertid ett bolag för att upptaga
planen, och nu utsändes löjtnant Wyse och
Reclus för att företaga ytterligare under
sökningar, som blefvo grundstenen för Civil
l7iternational Interoceanic Canal Society.
Då detta bolag höll sitt
generalsammanträde i Paris den 15 maj 1879, förelågo
icke mindre än åtta förslag, af hvilka det
åttonde förordade kanalens dragande genom
Nicaragua. Då emellertid 1880 den
berömde Ferdinand de Lesseps trädde i bolagets
tjänst, började arbetena på kanalen öfver
Panama. Arbetena på denna kanal
bedref-vos därefter med mer eller mindre
eftertryck ända till 1889, då de afstannade under
de sorgligaste förhållanden. Kanalen skulle
vara färdig på tolf år eller, därest
oförmodade svårigheter reste sig, på aderton, och
de Lesseps hade beräknat kostnaderna till
1,050 millioner francs. Oförmodade
tekniska svårigheter yppade sig snart och
hämmade alla hastiga framsteg, och snart
voro penningmedlen slut. Det visade sig,
att de Lesseps underskattat arbetets
svårigheter; förgäfves uppbjödos af bolaget
alla medel att anskaffa penningar, och
slutligen försattes det i konkurs. Då arbetena
inställdes, voro endast 55 millioner kub.-m.
jord af beräknade 120 millioner kub.-m.
utgräfda, men de penningar företaget
slukat uppgingo till 1,171,654,000 francs.
Därmed tycktes Panamakanalens öde vara
be-segladt.
De stora fördelar en kanal genom
Centralamerika skulle bereda Förenta staterna
framkallade i dessa åtskilliga
konkurrensplaner mot Lesseps företag, i synnerhet
sedan de från Washington framställda
anspråken på att Unionen ensam skulle äga
rätt att »kontrollera» trafiken på kanalen,
hvilken man tänkte sig kunna behärska
genom att anlägga befästningar vid de
båda hafven, tillbakavisats af England och
de öfriga europeiska makterna. Förgäfves
sökte de Lesseps genom sin personliga
inverkan vinna den amerikanska
penningmarknaden för sig, och förgäfves använde
han årligen halfannan million till att
»do-tera» den »amerikanska komitén», d. v. s.
inverka på pressen och de ledande
personligheterna i Förenta staterna.
Amerikanerna ha icke velat höra talas om en
internationell kanal på ett område, som de
betrakta såsom uteslutande tillhörande sin
intressesfer. I stället uppställde de mot
Panamakanalen två andra kanalförslag, af
hvilka det ena numer också på allvar
påtänkts. Enligt detta genomstickes
Nicaraguas landtunga, hvarpå kanalen
begagnar sig af floderna San Juan och Rio
Grande samt den stora Nicaraguasjön.
Till planens genomförande bildade sig 1889
i New York ett bolag under namn af
Nicaragua- Catial- Construction- Company, och
redan samma år togo arbetena sin början
efter ingeniören A. G. Menocals med fleres
förarbeten. Genom fördrag med Nicara
gua och Costa Rica förskaffade sig bolaget
rika skänker af jord på ömse sidor om
kanallinien, men måste likväl redan 1891
inställa arbetena, och 1894
bortauktionerades dess egendom. Visserligen beviljade
samma år senaten i Washington 70
millioner till företagets understödjande, men
representanternas hus godkände icke
anslaget, utan fordrade, att en
regeringskommission skulle granska de redan utförda
arbetena. Dennas utlåtande framhöll med
kritisk skärpa svårigheterna och beräknade
kostnaderna till minst 133 millioner dollars
i stället för de 90 millioner, på hvilka det
förra kostnadsförslaget slutade. Först nu
har det åter blifvit fråga om att
återupptaga arbetena på kanalen. Dess båda
ändhamnar äro Greytown vid Atlantiska
haf-vet — enligt kommissionens förslag skall
denna punkt utbytas mot en punkt tätt invid
den stora Coloradobarren — och Brito vid
Stilla hafvet. Längden af den kanal, som
här skall byggas, utgör 272 km. af hvilka
62 km. måste helt och hållet utgräfvas,
medan de återstående 210 kilom. upptagas
af floder och sjöar. Som Nicaraguasjön
ligger på en höjd af 33 meter öfver
hafvet, äro slussar nödvändiga, nämligen fyra
på vägen från sjön till Stilla hafvet, hvarje
sluss omfattande en sträcka af 195 meters
längd. Den sträcka af Nicaraguasjön, som
skall tillryggaläggas, utgör 90 km., men
måste fördjupas. San Juan del Norte skall
däremot afdämmas på halfva vägen vid
Ochoa, hvarigenom hela floddalen
förvandlas till en stor insjö, hvilken skall kunna
tjäna till mötes- och omfartsställe.
Därefter vidtager den sträcka af kanalen, som
helt och hållet måste utgräfvas, med tre
slussar till kanalmynningen, där, liksom
vid Brito, en ny hamn måste anläggas.
Kanalen skall ha ett djup af minst 9 meter,
men i Nicaraguasjön och i San Juans
bäcken går vattnet till ett djup af mer än
16 m. Suezkanalen har endast 81 /« meters
djup. Tiden för genomfarten — all
tidsförlust inberäknad — anslås till 3o timmar.
Slussarne skola samtidigt kunna upptaga
två fartyg, och hvarje slussning tager 45
minuter i anspråk. Om också blott ett
fartyg åt gången genomsläppes, så blir
detta i alla fall 32 fartyg dagligen eller
11,650 fartyg årligen, hvilket skulle
representera 20’/* millioner tons. Vid en afgift
af 10 shillings per ton, liksom i
Suezkanalen, skulle detta lämna en inkomst af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
