Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tronsalen, eller under den heliga veckan,
vid jultiden eller på St. Joachimsdagen,
då massor af uppvaktande, hörande
till den katolska världens främsta namn,
tillströmma från alla jordens länder.
— Alltsedan 1870 hade hvarken i
St. Peter eller i Sixtinska kapellet
hållits messa, vid hvilken påfven i egen
person officierat, och det väckte
där-före stort uppseende när Leo XIII för
några år sedan lät öppna den
tillmurade genomgången från Vatikanen och
årligen celebrerar messan i Sixtinska
kapellet på Pius IX:s dödsdag den 7
Februari och sin egen kroningsdag den
3 Mars. Under den hel. veckan läser
påfven några gånger messan i den s. k.
Sala ducale, hertigsalen, inom palatset,
hvilken då förändras till kapell.
Under dessa messor, vid hvilka
förnämligare gäster bland den stora skara af
troende katoliker, som denna tid
strömma till Rom, få närvara, utföres
sången af den ryktbara sixtinska kören
under ledning af den gamle
kapellmästaren Mustafa, hvilken gäller för
att vara en af de främsta
kompositörer af andlig musik, som någonsin
funnits och som man till och med
kallat Palestrina redivivus. Han har
dock aldrig låtit förmå sig att utgifva
någon af sina kompositioner.
Leo XIII öfvervakar med den
största noggranhet ekonomien såväl inom
sin hofhållning som den allmänna
finansförvaltningen. Under Pius IX:s
tid hade icke få missbruk insmugit sig
och ett ganska betänkligt slöseri, som
det blef efterträdarens första omsorg
att — till mångas missnöje —
reformera. Också är under all yttre prakt
och ståt en mycket sträng ordning och
sparsamhet rådande i Vatikanen. I
likhet med sin föregångare har Leo
XIII naturligtvis med värdighet afvisat
den civillista, som Italien velat anslå
åt påfliga stolen till ersättning för de
densamma frånryckta länderna, och den
enda inkomsten utgöres af de frivilliga
gåfvor, som under namn af St.
Peters-penningen ingå från den katolska
kristenheten. Det är med dessa medel,
som en oändlig mängd kyrkliga
institutioner underhållas i alla länder. Allt
efter som penningarne inflyta, placeras
de i goda räntebärande papper, som
åter säljas allt efter som behof göres.
Märkligt nog lärer det till mycket stor
del vara i italienska statsobligationer,
hvilket tyckes antyda ett oväntadt
förtroende för stabiliteten af sakernas
närvarande politiska ordning.
* *
Leo XIII är utan all fråga ej blott
en af de största påfvar, som någonsin
intagit St. Petri stol, men jämväl en
af de med hänsyn till intelligens och
karaktär mest framstående
personligheter i vår tid, och det skulle vara
ett sannskyldigt underverk om en
efterträdare, hvem det än månde blifva,
blefve med honom jämförlig. Många
äro de konjekturer, hvilka man härom
hör uttalas. Det gick en tid ett rykte
— som Leo dock låtit dementera
— att han själf var betänkt på att
bestämma eller åtminstone antyda sin
efterträdare genom att nämna en
koad-jutor med successionsrätt. Sådant har ej
skett mer än en enda gång under tio
århundraden, men väckte då sådan
opposition, att förslaget måste förfalla.
Och det är så mycket mindre
anledning till att Leo XIII skulle vilja bryta
mot konklavens fria valrätt som han
alltjämt är i besittning af sin enastående
kraft att leda kyrkans styrelse. — Det
är emellertid naturligt, att till följd af
hans höga ålder man sysselsätter sig
med tankar på den kommande
kon-klaven, och redan vet man tala om
olika fraktioner eller grupper bland de
70 kardinaler (om deras antal är fullt),
som utgöra valmännen. Alla
gissningar om deras beslut lära emellertid
vara fåfänga, likasom om den blifvande
konklavens längd. Det finnes exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
