Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
valtribunen och riksdagen. Här
lyssnade vi till Herman Triers breda
vältalighet, här jublade vi öfver d:r Georg
Brandes snillrika ord eller Julius Langes
fina konst, här uppmuntrades vi då
och då af små politiska segrar, rycktes
med, när Hörup, Holstein-Lædreborg
eller andra af tidens politiska ledare
gåfvo oss nytt hopp om en slutlig
seger — och åter växte tron i de
ungas själar, den tro, som födt
Samfundet, vaknade upp igen, modet till
att taga itu med lifvet vände tillbaka,
och Samfundets institutioner sköto nya,
friska skott.
Politiska intressen trädde nu något
i bakgrunden, och i synnerhet under
den tid, då författaren Erik Skram var
ordförande, åren 1893—1896, odlade
vi hufvudsakligen våra sociala,
konstnärliga och litterära intressen.
Redan 1891 öppnades
Studentersamfundets fria teater. Det var redaktör
Carl Behrens, som undfick tanken och
satte den i verket. Samfundet hade
visserligen då och då i sina lokaler
uppfört enstaka dramatiska arbeten, bl.
a. Strindbergs Fröken Julie, som trots
en ganska dålig utstyrsel likväl verkade
djupt på studenternas mottagliga
sinnen, men först nu skapades en scen
S. Trier foto., Kbhvn.
HERMAN TRIER.
S. Trier foto., Kbhvn.
JOHAN OTTESEN.
för sådana skådespel, som af pekuniära
eller andra hänsyn icke hade någon
utsikt att blifva uppförda på någon af
de stående teatrarna. Mycken fullödig
konst framfördes här för en intresserad
och omdömesgill publik, konst, som
annars näppeligen skulle fått se
rampens ljus.
Ungefär samtidigt, den 2 maj 1892,
trädde en ny institution i verksamhet:
Studetitersamfundets museinämnd.
Tanken var att lyfta den skatt, som våra
muséer gömde, fram i ljuset, och göra
den tillgänglig för den stora publiken.
Ett antal studenter utbildades af
mu-séernas ämbetsmän. Därpå
anordnades för arbetare och föreningar en
serie besök på muséerna under ledning
af dessa särskildt instruerade
studenter. Nämnden har samtidigt utgifvit
ypperliga, illustrerade vägledningar till
de flesta af våra samlingar.
Samfundet kunde redan nu uppvisa
en ståtlig rad af institutioner, men den
rastlösa oförskräckthet, som utmärkte
dess medlemmar, drefvo dem srtart in
på nya företag. Den 4 maj 1895
skapades ytterligare två institutioner,
den ena kallades Studentersamfundets
korrespondensnämnd, och utsänder 1 å
2 gånger i veckan till omkring 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
