Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den litterära produktionen under förlidet
års sista månader var öfver måttan och
öfver det vanliga måttet rikhaltig, och det
har äfven blifvit bemärkt att köplusten hos
allmänheten var motsvarande. Affärerna
vid bokhandelsdisken till julen voro anno
1901 de enda riktigt blomstrande. »Det
kommer sig af de dåliga tiderna»,
förklarade en erfaren förläggare; »när det är
ondt om pengar och folk ej anser sig ha
råd att köpa dyrbarare julklappar att
bort-gifva, köper man böcker såsom en alltid
konvenabel present.» Det torde vara så,
hvilket bestyrker den gamla satsen, att det
är ingenting ondt som ej har något godt
med sig.
Emellertid har, såsom följd häraf,
bokmarknaden under det nya årets bägge
första månader varit så godt som flan. Den
är så alltid, ehuru mer eller mindre, vid
denna tid, åtminstone för så vidt det
gäller den öppna marknaden, jag menar ny
författare- och forlagsproduktions
framläggande för allmänheten. — För att ej gifva
anledning till förargelseväckande
misstydning vill jag ej jämföra förhållandet med
naturlagen om ebb och flod, så att det
litterära hög vattnet tidtals skulle draga sig
tillbaka . . . Låtom oss hellre säga att
skrift-ställeriets vinterskörd är inbärgad, och nu
håller vårsäden som bäst på att gro i den
tysta mullen, lofvande att uppspira till en
vacker skörd, äfven den.
* # * I
I afvaktan på denna har nu emellertid
ännu vid ingången af Mars en
litteraturanmälare ganska litet nytt att omtala.
Fort-sättningsböckernas häften anlända reguliert,
förstås.
Det enda nyutkomna afslutade
originalarbetet, som jag har liggande på mitt bord
är August Strindbergs »Karl XII». I
motsats till ett par af de föregående arbetena
från samma hand, bärande titeln historiska
skådespel, har detta senaste haft en viss
teatersuccés; så stor dragningskraft utöfvar
ännu Karl den tolftes blotta namn. Af
den historiska gestalten finner man hos
Strindberg föga spår, man må tänka sig
den idealiserade »unga hjälten» som
Tegnér och legenderna om den karolinska
tiden skapat, eller den kallhjärtade men
oböjlige och på sitt sätt logiske despoten
som reaktionen mot den alltför poetiska
uppfattningen frammanat uti den mera
prosaiska forskningen, eller den allra nyaste
reaktionen mot denna reaktion som i
professor Hjärne har sin vältaliga apostel.
Hr Strindbergs Karl XII är framsprungen
ur annan källa, ur författarens eget inre
gemyt. I likhet med alla de historiska
personligheter förf. behandlat — utom Gustaf
Wasa — är hans kung Karl den
vankelmodige, den svage, som ledes af
»makterna», ej af sin egen stålsatta vilja och
karaktär, despot i botten men mellan
utbrotten af detta lynne böjlig för både
personer och omständigheter. Och så gör hr
Strindberg honom feg!! »Bofven flyr
alltid utom när han segrar», låter förf. sägas af
»Mannen» hvilken skall representera svenska
folket; »bofven» skall vara den benämning
som folket och den från fångenskapen
hemkomne gamla soldaten (antites till
traditionens »bussar»!) använda, när det talas om
kungen! — Såsom dramatiskt konstverk,
äfven efter de nymoderna snitten tillskuret,
håller Karl XII knappast måttet, men det
äger kraftord och hela scener af märklig
verkan. Så hela första tablån,
utomordentligt målande som den är för landets
förödelse och sinnenas uppror vid tiden för
konungens hemkomst 1714, målande också
för den imponerande respekt som hans
personlighet ingaf. Målande är också i
lika grad den sista tablån, då kung Karl
blifvit skjuten och äfven vedersakarne stå
slagna med häpnad. Själfva »Mannen»
(han som ständigt talade om »bofven»!)
utbrister: »Tänk, att jag kunde inte bli
riktigt ond på den där karl’n! En helvetes
karl var det i alla fall!» — Det är som
»dundergubben» om Gustaf Wasa.
(Ger-nandts förl.)
* * *
Från hvad som varit till hvad som
komma kan förflyttar oss den anonyma förf.
till »När kriget kom!» — De 13 kapitel,
som i denna lilla bok framställa huru det
gick till, när Sverige tänkes nödgadt att
spela en rol med i det stora europeiska
framtidskriget som skall hafva utbrutit, ha
förut varit offentliggjorda i form af en
artikelserie uti en hufvudstadstidning.
Framställningen läses med intresse äfven af
ickemilitära fackmän, men det är naturligtvis
för själfva sakens skull den skall hafva sin
rätta betydelse, större eller mindre allt efter
som förfis åsikter vinna gillande. Dessa gå i
korthet ut därpå att den nu använda
taktiken, särskildt med hänsyn till truppens
framförande i kompakta massor, under strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
