Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 17 april afled helt
plöts-AfHden hislo- ligt i Lund professorn i
hi-rieskrifvare. storia vid universitet därstädes
Martin Julius Weibull född
den 24 december 1835, docent i historia
1862, e. o. professor 1877 och ordinarie
professor 1888. Prof. Weibull, som gjort
vidsträckta resor för arkivstudier, har
ut-gifvit många skrifter i sin vetenskap och
räknades som en af Lunds universitets mest
framstående män samt särskildt såsom
vältalare af rang. Han var sedan 1889 också
ledamot af vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademierna.
Från Washington meddelas
AfHden den 7 maj, att konteramiralen
amiral. i de nordamerikanska Förenta
staternas marin Sampson
af-lidit, efter hvad det uppgifves till en del
af grämelse öfver den polemik, hvartill
hans förhållande till amiral Schley under
striden utanför San Jago de Cuba gifvit
anledning. Amiral Sampson förde, som
man vet, öfverbefälet öfver den flotta, som
i denna hamn blockerade den spanska
eskadern under befäl af amiral Cervera. Då
de spanska fartygen fattade sitt förtviflade
beslut att bryta sig ut ur hamnen och söka
undkomma, var amiral Sampson icke när
varande på stridsskådeplatsen, där hans
närmaste man amiral Schley sålunda fick
på sin lott att mota och tillintetgöra den
spanska flottan. Denna förstördes i grund,
och först mot stridens slut anlände amiral
Sampson för att med kanonerna på sitt
flaggskepp bidraga till utgången.
Egendomligt nog, fick amiral Schley, som är
AMIRAL SAMPSON.
af tysk extraktion, uppbära de bittraste
förebråelser för insubordinationsbrott och
feghet, medan amiral Sampson, som var
ful Iblod samerikan, i amerikanska folkets ögon
gick och gällde för den obestridde segraren
i en strid, i hvilken han tagit en mycket
ringa del. På hans beifran tillsattes till
och med öfver Schley en krigsrätt som
dömde honom skyldig till hvad Sampson
lade honom till last, hvaremot rättens
ordförande, amiral Dewey helt och hållet
frikände honom. Då saken slutligen
hän-sköts till presidenten Roosevelt, fällde denne
den Salomonska domen att ingendera
amiralen finge tillskrifva sig segern öfver den
spanska flottan, som i stället vunnits af
deras fartygsofficerare hvar för sig.
Den 5 maj afled i
Eng-AfHden roman- land den bekante och
om-författare tyckte nordamerikanske
romanförfattaren och
skriftställaren Francis Bret Harte, född den 21
augusti 1830 i staten Newyork. Redan vid
femton års ålder kom han till Californien, där
han vid de nyupptäckta guld- och
silfver-grufgorna till 1857 förde ett äfventyrligt
lif och erhöll det rika stoff till de
skildringar af guldgräfvarlifvet, dess växlingar och
äfventyr, hvilka sedermera gjorde hans
storhet. Han hade en skarp och fin
iakttagelseförmåga, som lätt grep det dramatiska
och poetiska i en situation, och hade redan
vid sjutton års ålder förvärfvat ett
ovanligt herravälde öfver formen. På
1860-ta-let inträdde han som sättare vid en af San
Franciscos tidningar och blef därpå
med-( redaktör för tidningen, sedan han i
den-1 samma infört sina första skisser. Flera af
BRET HARTE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
