Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han spelte Olivier de Jalin! Hvarför är
vårt språk så fattigt? Eller—hvarför
äro våra teatrar så fattiga på fina
aktörer, att man, då man ser hr F.,
ovillkorligen kommer att tänka på oasen
i öknen? Är hela vår sceniska konst
i sjunkande? Åtminstone ser det ibland
ganska tröstlöst ut på manssidan.
Undantagen äro få—hr Fredrikson f. n.
det största. Bättre tycks det vara ställdt
med damerna, om också inte fröken
Amanda Jansson kunde helt tillfredställa
som baronessan d’Ange. Den glänsande,
listiga »halfvärlds »-kvinnan fordrar större
smidighet än fröken J. besitter.
Apparitionen var strålande, energi fattades
icke—den var bara väl stor.
Skådespelerskan är stundom rent af pinsamt
högljudd. Den bravur, hvarmed hon gaf
tredje aktens stora scen, hvari hon
straffar den dock i grunden så rättrådige
Olivier, var en smula enformig. Mera
nyanseradt gåfvos då fjärde aktens
scener. I sin helhet gjorde prestationen
intryck af ett stort försök, delvis lyckadt,
delvis genombrutet af ansträngningens
ängslan.
Fullt färdiga och karaktäristiska som
»halfvärlds »-fruntimmer voro fröken
Borgström och fru Dorsch. Hr
Hanssons Nanjac var ett framsteg och hr
Personnes Hippolyte indifferent.
Reprisen intresserade betydligt mer
än den föregående—af Emile Augiers
»L’aventuriére», i sin svenska
öfversätt-ning »Lycksökerskan».
Bättre hade varit, om det gamla
paradstycket fått hvila, tills en skickligare
penna än Henning Wendells tolkat det.
Fru Lindberg gjorde allt för att göra
hufvudrollen njutbar. Hon är alltid
intressant att se, äger ett smidigt
temperament och tar sig bra ut. Kunde
hennes lifliga intelligens blott röra på
hr Skånbergs flegma, som dock i en akt
här ersattes af ett vredesutbrott,
visserligen ej förnämt nog, men i alla fall
visande, att hr S. är en stark karl.
Hr Törnquists uppläsning af den
tråkiga versen var fullt i stil med denna,
A. Jonason, foto. Gbg.
DIREKTÖR AUG. WARBERG
(som nyligen fyllt 60 år.)
hvaremot hr Hultman gaf en viss färg
åt don Annibal — en tacksam roll, af
hvars fräcka lynne dock kunde gjorts
mera.
Sufilören borde haft lagerkrans —
åtminstone på premiärkvällen.
Dramatens artister spelte därpå
»Lycksökerskan» i landsorten. Om denna
dömde hufvudstadens konst efter dessa
föreställningar, fick den en rätt skef
uppfattning.
* * *
Fru Johanne Dybwad, alltid
kär-kommen hos oss, började ett
vårgästspel på Dramatiska teatern som
Hedvig i »Vildanden». Rollen är inte
stor, men fru Dybwads konst är
vacker, och publik och kritik uppskattade
också hennes förmåga att nyansera den
lilla fjortonåringens kval och glädje.
Ej minst bra var hon i sitt stumma
spel, hvartill hon här har lika många
tillfällen som till ett taladt.
Riktigt i sitt esse framstod hr Palme
som Hjalmar Ekdal. Han befinner sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
