Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsrum ett mycket tacksamt motiv.
Andra äro t. ex. Johannes Döparens
födelse och Nattvarden. — En slottslik
hall träffa vi i Jan Eycks Kansler
Rollins Madonna i Louvern. I
bakgrunden skåda vi ut öfver en terass,
nedanför hvilken ett vidsträckt
landskapspanorama — en stad, en slingrande
flod och blånande snötäckta berg i
fjärran — måleriskt utbreder sig.
Motivet återkommer i Rogier van der
Wey-den: Den helige Lukas af målande
Madonnan (i Miinchen).
På kyrkointeriörer såväl i romansk
som gotisk stil finnes talrika exempel.
Understundom har man i dem trott sig
återfinna ännu befintliga kyrkor. Å
Rogier van der Weydens triptykon
Konungarnes tillbedjan i Miinchen skall
den högra flygelbilden med
Frambärandet i templet framställa det inre af
kupolkyrkan S. Gereon i Köln.
I en dylik från verkligheten hämtad
omgifning — den må vara ett
boningsrum, en kyrka eller ett landskap —
kunde de heliga pesonerna ej uppträda
som så eteriska väsen, medeltiden hade
gjort dem till. De blifva verkliga
människor, uppfattas och återgifvas
individuellt och porträttartadt.
Helgonglorian försvinner eller ersättes af några
blygsamma strålar och den ideala, från
antiken lånade dräkten ger plats för
tidskostymen (vanligen den
burgundi-ska hofdräkten, som genom Filip den
gode gjordes till modekostym). Äfven
i den konsnärliga behandlingen
intränger realismen. Väl äro kropparne
ganska kantigt tecknade, och figurerna
förstå ej att ledigt röra armar och ben,
men de ådagalägga dock, att
konstnärerna studerat naturen, och att, om
äfven här och hvar en efterklang af
gotikens ideal låter sig förmärkas, en
afgjord utveckling i realistisk riktning
inträdt.
I draperiet äro skarpbrutna,
kantiga veck öfvervägande. Längst häri
går Rogier van der Weyden. Hvad
det nakna angår försummade mästarne
ingalunda studiet af naken modell, om
det ej skedde så ifrigt och metodiskt
som inom den italienska renässansen.
Det betyga genteraltarets Adam och
Eva (i Briissel). Åtminstone är Adam
med all säkerhet målad efter modell.
I Breviarium Grimani *) finnes äfven
ett blad med Adam och Eva, oerhördt
fula och målade med en pinsamt
verkande natursanning.
Anatomiska insikter måste man äfven
tillerkänna den konstnär, som utfört
den, vanligen Memling tillskrifna,
Yttersta domen i Maria-kyrkan i Danzig.
Vidare torde Rogier van der Weyden
för sina Kristus-lik gjort flitiga
iakttagelser efter naturen.
Gemensamt för de
gammal-nederländ-ska mästarne är, att de nästan äga intet
sinne för kroppens plastiska skönhet, och
att de här liksom vid landskapet uppgå i
ett omsorgsfullt återgifvande af detaljer.
Lif och uttryck koncentrerade målaren i
ansiktet. De heliga personerna
förefalla som porträtt ur hans omgifning,
om man än hos de olika konstnärerna
alltid märker en förkärlek för en viss
typ. Naturligtvis skulle denna
karak-täriseringskonst i porträttet fira en
triumf. Och det berömda
nederländska porträttmåleriet inledes äfven på ett
värdigt sätt af de båda härliga i
kroppsstorlek tagna porträtten af Jodocus Vydt
och Elisabeth Burluth å genteraltarets
yttersida. Dock händer det ofta, att
konstnären nöjer sig med, att med den
yttersta trohet karaktärisera det yttre,
utan att söka intränga i själens djup
eller i anletet inlägga en glimt af
spelande andligt lif.**)
*) Ett intressant nederländskt breviarium
från denna tid med öfver ioo miniatyrer.
Det förvaras i Markus-kyrkans bibliotek
i Venedig.
**) Nästan ett underverk i dylik
naturtrohet är Jan van Eycks Mannen med
nejlikan i Berlins museum. Som prof på mera
besjälade porträtt kan jag nämna Hugo
van der Goes’ porträtt af familjen Portinari
(på altartaflan med Herdarnes tillbedjan) i
S. Maria Nuova i Florens och af Karl den.
djärfve i Briissel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
