Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var af förnäm börd och vistades vid
olika hof i Österrike och Tyskland, där
han lefde beroende af fnrstarnes nåd;
en gång klagar han i en dikt, öfver att
han ej fått »den nya dräkt», som
blif-vit honom lofvad. Slutligen erhöll
han, hvad han i hela sitt lif hade
önskat sig, ett litet län. Detta låg i
närheten af Wiirzburg, där han också
dog 1230 och ligger begrafven på
den nuvarande gården till
Neumtinster-kyrkan. Ett monument restes öfver
honom i Wiirzburg 1845. I förra
århundradet fanns den ursprungliga
graf-stenen öfver honom kvar, men är nu
försvunnen. Betecknande för skaldens
älskliga sinne är den önskan som han
gaf uttryck åt i sitt testamente, att
fåglarna dagligen skulle få vatten och
bröd på hans grafsten. Denna
blidhet genomgår hela hans diktning med
ett drag af djup melankoli, men han
skyr ingalunda starka uttryck, när det
gäller att klaga öfver »att tukt, ära,
trohet, sanning och med dem glädjen
försvinner ur världen». Han klandrar
också »konstens förfall» och säger, att
»numer vill ingen lyssna till
näkter-galarne,» som riddarsångarne kallades,
»utan människorna höra istället på
grodornas kväkande,» med hvilka
»grodor» han menar bondesångarne, hvilka
utgått ur folkets led och därför icke
kunde fatta de höga ridderliga idealen.
Dessa önskar han se förvisade från
borgarne. Det är den eviga klagan
öfver tidens ondska och brist på ideal,
som Walther i melodiska strofer ger
utryck åt Anno Domini 1200.
Världen är sig alltjämt lik. Det är också
hvad Walther säger. Vid sidan af
dessa moraliska betraktelser förklarar
likväl Walther, att han »i fyrtio år
och mer» har besjungit »Minne»,
nämligen kärleken, och det är detta
gammaltyska ord, som än i dag användes
i alla språk för att beteckna samtliga
dessa diktare, på svenska:
»Minne-sångäre.» Walther ger uttryck åt den
andliga kärlekens öfverlägsenhet öfver
C
all annan, och han förklarar, att
han önskar ledsagas af denna, »därför
att den för till himmelriket». Hvem
Walther ägnade denna sublima kärlek
är okändt.
Så väl som Walther prisade den
andliga kärleken högst, låter Wolfram
von Eschenbach sin Parzival bliiva
en apoteos åt den äktenskapliga
kärleken och troheten. Han säger, att
han diktat sitt stora hjälteepos för att
förskaffa sig »alla förståndiga och goda
kvinnors gunst». Den sunda
lefnads-filosofien innefattar han såväl som
Walther uti »att värdigt lefva lifvet
och att icke genom köttets lustar vända
själen från Gud.» Sådana voro i
kortast möjliga karaktärisering de båda
skalder, hvilka voro de yppersta i den
sångartäflan, för hvars verklighet
historien ej vill ansvara, men om hvilken
legenderna veta så mycket. Faktum
är, att intet nämnes om denna täflan
af skalderna själfva. Först en legend
från 1300-talet af okänd författare
meddelar en skildring däraf. Det är
denna som legat till grund för
Wag-ners Tannhäuser. Att man på
Wart-burg aldrig betviflat Sångarkrigets
verklighet, framgår af den stora fresk
af den baierske målaren Mauritz von
Schwind, som dekorerar
Landtgrefve-husets riddarsal, där striden skulle ha
ägt rum. Riddarsalen är återställd i
sitt ursprungliga skick, och allt
trävirke lyser i den romanska stilens
brokiga färgprakt. Den gamle vaktaren
på Wartburg lämnar oss en
värdefull »historisk» upplysning, nämligen
att Sångarkriget ägde- rum »samma
år, som Den Heliga Elisabeth
föddes». Vore denna traditjpn ett
faktum, kunde året fastställas till 1207.
Dotter till Andreas, konung af Ungern,
anlände Elisabeth vid 4 års ålder till
Wartburg, utsedd till gemål åt
Hermans elfvaårige son Ludvig. Hennes
lefnadshistoria är framställd i fresker af
von Schwind, i galleriet utanför
riddarsalen. Det var efter dessa fresker som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
