Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kloakerna. Den bekanta anekdoten
om »kejsardömets oförskräcktaste man»
illustrerar den rättmätiga fasa, med
hvilken Paris’ stinkande, giftiga,
ovårdade afloppsrör betraktades ända tills
midten af det nittonde århundradet.
Vid en lever, som Napoleon gaf 1805
infann sig inrikesministern och sade:
»Sire, jag har i dag sett den djärfvaste
mannen i Ert rike.»
»Hvem är han, hvad har han gjort?»
— frågade kejsaren ifrigt.
»Han heter Bruneseau, och han vill
undersöka Paris’ kloaker», svarade
ministern.
..^Tillsammans med några andra
dödsföraktande män företog Bruneseau denna
välbehöfliga upptäcktsfärd och genom-
vandrade kloaken från dess början till
dess utlopp. Det var ett rensnings-,
mätnings- och byggnadsarbete, hvilket
varade i 7 år och som gjorde slut på
de gräsliga öfversvämningar, som senast
1802 hade hemsökt Paris och betäckt
ett tiotal af dess gator med ett
fots-djupt lager af vedervärdig dy. Men
det var först efter 1832, då koleran
härjat, som man företog några af de
fullständiga nedrifningar och
ombygg-ningar, hvilka fortgått ända till
närvarande tid, och som omskapat det
kolossala underjordiska Paris med dess
tusentals gator, gränder och
återvändsgränder till det raka, väl ordnade
af-loppssystem, öfver hvilket Paris i dag
med rätta är stolt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
