Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af dem är placerad på höga fotter af
brännförgylld brons; alla stå de på höga
fotter. I den största salen, som går
genom hela husets bredd, hänga tolf
porträttmedaljonger i gips, af hvilka
fem äro af Sergel. I alla rum hänga
kungaporträtt och släktporträtt, af
hvilka det äldsta är måladt anno 1601 af
okänd mästare och föreställer
Margaretha Hansdotter, gift med ärkebiskop
Petrus Kenicius. Af detta par är f. d.
statsrådet von Ehrenheim en ättling i
åttonde led. I det största af
sällskapsrummen äro väldiga dukar med
ryttar-porträtt infattade i boiseringen.
Går man in i de mer än
famns-djupa fönstersmygarne, som äro små
rum för sig, har man en vacker utsikt
öfver Grönsööfjärden.
Stora förstugan går tvärt igenom
huset, som annars i båda våningarne
har s. k. hjärtmur. Genom portarne
ser man åt ena sidan Mälaren med de
fem, mellan vattnet och byggningen
uppmurade, terrasserna samt åt andra
de tredubbla gamla kastanjealléerna.
I stora förstugan, till höger och vänster,
sitta ätterna Skytte och Näfs vapen,
huggna i sten och inmurade. I
trappuppgången sitta tre vapensköldar. Un-
der ett af vapnen står: »Ache
Bengtson. Anno 1586». Han var
ryttmä-stare för adelns rusttjänst i Uppland
och herre till Utö, af ätten Schack.
De fyra dörrstyckena i stora förstugan
framställa de fyra elementerna t. ex.
»elden» : Vulkan som med Venus som
åskådarinna smider vapen åt Eneas.
Trädgårdarne anlades 1622 af
änkedrottning Kristinas örtagårds-mästare
Johan Ludhwicbzon, såsom framgår af
ett bref från hennes hofmarskalk till
Johan Skytte. Det torde finnas få
trädgårdar i Sverige från första början af
1600-talet om hvilka man kan med
bestämdhet uppgifva
året då de anlades
och genom hvilken
person det skedde.
Till trädgårdarne
torde böra räknas »Stora
lind» om hvilken
biskop Fahlcrantz
yttrade, att i jämförelse
med denna lind voro
alla andra lindar —
lindebarn.
Vid öns yttersta
punkt låg på
1600-talet en liten stuga
för färgkarlen. Från
»Rophäll» på
fastlandet tillropade man
den vid ön liggande
färjan.
Hofmarskal-ken, grefve Karl Posse byggde 1760
den långa bro af sten med tvenne
brohvalf, som nu förer öfver till en
holme, från hvilken ytterligare en
stenbro (med ett brohvalf) leder till
Trög-dens fastland. Bron kostade »en tunna
guld».
På fastlandet ligga gårdar såväl i
Kungs Husby som i Weckholms
församlingar, hvilka höra till
Grönsöögod-set. På motsatta sidan, åt Sörm-’
landshållet, ligger Utö (på Arnön),
hvilket sedan Johan Skyttes tid varit
för-enadt med Grönsöö.
Denna framställning af Grönsöö
11VIIA SÖKMAKKT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
